Stressrelaterad utmattning: Utveckling, symptom, förlopp, prognos, behandling och patofysiologi.
Stressrelaterad utmattning: Utveckling, symptom, förlopp, prognos, behandling och patofysiologi.
Project number : 161531
Created by: Ingibjörg H. Jonsdottir, 2014-11-26
Last revised by: Ingibjörg H. Jonsdottir, 2017-04-14
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Stress-related exhaustion: Development, symptoms, course of illness, prognosis, treatment and pathophysiology.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Med vår forskning vill vi öka förståelse för de processer som kan leda till stressrelaterad utmattning. Vi vill utreda det kliniska förloppet och således öka möjligheterna att identifiera, behandla och förebygga stressrelaterad mental ohälsa. I den första delen kommer vi att studera stressexponeringen, sjukdomsbördan, förloppet, faktorer av betydelse för tillfriskande och återgång till arbete samt sårbarhetsfaktorer och långtidsuppföljningar avseende kvarstående symptom. Detta görs främst med hjälp av vårt kliniska forskningsregister som omfattar information avseende kliniska data på patienter med stressrelaterad utmattning. Våra långtidsuppföljningar sträcker sig numera över 10 år och tillsammans med en omfattande biobank är denna datainsamling tämligen unik både nationellt och internationellt. Vi kommer även att samla in nya data genom långtidsuppföljningar. I den andra delen kommer vi att särskilt studera den största kliniska utmaningen vid behandling av utmattningssyndrom, nämligen de kognitiva störningarna. Detta görs delvis med hjälp av befintliga data samt särskilda studier där det ingår neuropsykologisk testning. En stor del kommer sen att handla om att utveckla behandlingsmetoder.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Psykisk ohälsa, som allt oftare kan härledas till människors livssituation och hög stressexponering, har blivit en av de största utmaningarna för vården. På samhällsnivå är den psykiska ohälsan ett enormt problem då den, förutom att den leder till direkta kostnader i form av utgifter i socialförsäkringssystemet och inte minst i sjukvården, även leder till stora produktionsbortfall på arbetsplatserna. Institutet för Stressmedicin (ISM) har under 10 års tid både utvecklat metoder och studerat olika aspekter på stress och stressexponeringars betydelse för hälsan. En betydande del av vår forskning är klinisk forskning gjord på patienter med kliniskt diagnostiserat utmattningssyndrom. Detta projekt syftar således till att undersöka förloppet av UMS ur ett långtidsperspektiv och vidare undersöka vilka symptom som kvarstår över tid och som påverkar den långsiktiga arbetsförmågan hos denna patientgrupp. Studiepopulationen består av patienter som tidigare har remitteras till specialistmottagningen på ISM och fått diagnosen utmattningssyndrom.

Studien är tvådelad. Den första delen är bearbetning av befintliga kliniska data och skattningsskalor som finns tillgängliga i vårt dataregister. Vi har sedan tidigare bearbetat data upp till 1 år efter påbörjad behandling, men ämnar nu bearbeta kliniska data som har samlats in upp till 10 år från påbörjad behandling. Data från samtliga patienter som har behandlas på mottagningen är aktuella för denna del. För att kunna få en helhetsbild avseende sjukskrivningar och vårdkonsumtion kommer registerdata från Försäkringskassan och Västra Götalandsregionens vårddatabas att inhämtas.

Den andra delen avser samtliga patienter som följts upp i 7 år eller mer, d.v.s. minst 7 år har passerat sedan första besöket på mottagningen. Dessa patienter tillfrågas att delta i ett antal undersökningar på mottagningen.

Forskningspersoner; Samtliga patienter som har behandlas på ISM för Utmattningssyndrom och som har följts upp på Institutet med uppföljningar efter 2, 3, 5, 7 år och 10 år tillfrågas om deras kliniska data och skattningar får användas i forskningssyfte. Samtliga patienter tillfrågas också om vi får inhämta registerdata för denna tidsperiod från Försäkringskassan (avser sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning samt diagnos) och Västra Götalandsregionens vårddatabas (VEGA registret, avser vårdnivå, verksamhetsområde och diagnoser i samband med besök i öppenvård och vårdtillfällen i slutenvård). Dessutom kommer samtliga patienter som har passerat 7 års uppföljning att tillfrågas att delta i ett antal kliniska undersökningar och tester. Kliniska data och skattningar från ca 800 patienter är aktuella för del 1, d.v.s. att befintlig kliniskt data kan användas till forskningsändamål. Ungefär 300 patienter har passerat 7 års uppföljning och är således aktuella att tillfrågas att delta i del två av studien. Omkring 70 % av patienterna är kvinnor och medelåldern vid nybesök ligger kring 40 år som innebär att medelåldern i denna studie kommer att hamna mellan 45-50 år. Vår förhoppning är att åtminstone hälften av dessa patienter (n=150) kommer att ha möjlighet att delta i den kliniska delen av studien.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Stress, Psychological
Stress wherein emotional factors predominate.
Cognitive Science
The study of the precise nature of different mental tasks and the operations of the brain that enable them to be performed, engaging branches of psychology, computer science, philosophy, and linguistics. (Random House Unabridged Dictionary, 2d ed)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Hälsan och Stressmedicin - Institutet för stressmedicin workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Anders Wallin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/Neuropsykiatriska kliniken, SU
Kristina Glise
Institutet för stressmedicin.
Gunnar Ahlborg
Institutet för stressmedicin
Anna Sjörs
Institutet för Stressmedicin, VGR
Gunilla Wastensson
Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Agneta Lindegård Andersson
Institutet för stressmedicin
Hans Samuelsson
Göteborgs Universitet - Psykologiska Institutionen och Sahlgrenska Universitetssjukh., Omr 6, Neuro.
Anna Ehnvall
Vuxenpsykiatrisk mottagning

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Rekrytering/datainsamling pågår

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2005-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2018-12-31

Publikationer från detta projekt

Länk till webbplats / webbsida

http://www.vgregion.se/OV/ism/isms-forskning/utredning-och-behandling-av-utmattningssyndrom/utmattningssyndrom---utredning-och-behandling/langtidsuppfoljning-lums/

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Psykisk ohälsa, som allt oftare kan härledas till människors livssituation och hög stressexponering, har blivit en av de största utmaningarna för vården. På samhällsnivå är den psykiska ohälsan ett enormt problem då den, förutom att den leder till direkta kostnader i form av utgifter i socialförsäkringssystemet och inte minst i sjukvården, även leder till stora produktionsbortfall på arbetsplatserna [1]. I Sverige har den ökande sjukfrånvaron, särskilt ökningen av antalet personer som är sjukskrivna med psykisk diagnos varit en fråga som lett till en omfattande diskussion de senaste åren. Försäkringskassan, på uppdrag av regeringen, har nyligen publicerat två rapporter där det framgår att man återigen ser en kraftig ökning av den psykiska ohälsan efter en viss nedgång mellan åren 2005-2010 [2, 3]. Risken att bli sjukskriven med psykisk diagnos är stor bland offentligt anställda kvinnor och män, särskilt vårdpersonal, lärare och personal inom barn-och äldreomsorg. Dessa grupper rapporterar också i större utsträckning än andra, t.ex. privatanställda tjänstemän, brister i den psykosociala arbetsmiljön [3].
Det är uppenbart att diskussionen kring vems ansvar det är att människor allt oftare söker vård för symptom och ohälsa som är kopplat till individens livssituation är viktig. Det pågår således en omfattande forskning och debatt kring dagens arbetsliv och dess påverkan på människors fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt måste vi på ett effektivt sätt kunna möta den ökande belastning som sker i vården, i och med det faktum att en stor mängd människor söker hälso-och sjukvård för symptom som kan härledas till en alltför stor stressexponering i förhållande till individens fysiska och psykiska resurser. Kunskapen kring alla aspekter av denna sjuklighet måste öka för att hälso- och sjukvården framgångsrikt skall kunna hantera, behandla och rehabilitera denna patientkategori.
Den nationella och internationella forskningen avseende stress och stressrelaterad ohälsa varierar i omfattning beroende på vilken aspekt på stress som studerats. Det är välbelagt att olika påfrestningar, inklusive förhållanden på arbetsplatsen och svåra livssituationer kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa [4-7]. Relaterad till föreliggande forskningsprogram är de studier som har gjorts avseende individer som utvecklat uttalat trötthet eller/eller utmattning till följd av stress och som i vetenskapliga studier huvudsakligen har definieras och benämnts som utbrändhet. Under 70 talet publicerades i vetenskapliga sammanhang de först studierna kring begreppet utbrändhet där individer som främst arbetade inom människovårdanden yrken bland annat beskrev känslomässig utmattning och förlust av positiva känslor vid hög stressexponering [8, 9]. Senare tids forskning har inneburit en utveckling mot att även studera kliniska populationer och samtidigt har det uppstått ett behov att bättre kunna definiera dessa patienter [10]. Begreppet utbrändhet är en psykologisk term som har många olika definitioner [11]. Försök har gjorts, exempelvis i Holland, att utveckla begreppet till en klinisk diagnos men än så länge har detta inte fått gehör i klinisk praxis [12, 13]. I Sverige tog en expert grupp 2004 fram diagnostiska kriterier för s.k. utmattningssyndrom (UMS) (ICD-10 kod; F.43.8). Dessa kriterier föreslogs kunna användas för att definiera patienter med psykisk utmattning där den huvudsakliga orsaken till symtomen kunde härledas från långvarig hög stressexponering. Meningen var att utmattningssyndrom diagnosen skulle användas som en tilläggsdiagnos vid depression och ångest i de fall det var viktigt att belysa betydelsen av stressexponering som utlösande faktor för ohälsan [14].
Institutet för Stressmedicin (ISM) har under 10 års tid forskat kring olika aspekter avseende stress och olika stressexponeringars betydelse för den psykiska hälsan. En betydande del av denna forskning är klinisk forskning gjord på patienter med kliniskt diagnostiserat utmattningssyndrom. Över 1400 patienter har passerade mottagningen och vi har under denna period skapat ett forskningsregister som innehåller omfattande information avseende kliniska data, biologiska mätningar samt resultat från olika skattningsskalor. Efter de 18 månader som patienterna kliniskt följs upp på mottagningen har vi fortsatt med långtidsuppföljningar. Så vitt vi vet så finns, varken nationellt eller internationellt, någon liknande datainsamling tillgänglig över patienter med stressrelaterad utbrändhet/utmattning. Flera internationella studier har publicerat långtidsuppföljningar på patienter med depression [15, 16] men våra långtidsuppföljningar, som nu sträcker sig över 10 år verkar vara tämligen unik.

Den första delen av detta forskningsprojekt avser att studera sjukdomsbörda, förlopp, samt faktorer av betydelse för tillfriskande och återgång i arbete parallellt med forskning kring sårbarhetsfaktorer och långtidsuppföljningar avseende kvarstående symptom. Vi har sett i våra redan gjorda studier att sjukdomsförloppet verkar vara mycket långdraget. Omfattande samsjuklighet med depression och ångest samt mängden somatiska symptom gör att sjukdomsbördan är betydande hos denna patientgrupp. Förståelse avseende det långvariga förloppet, vilka symptom som kvarstår längst, faktorer av betydelse för återgång till arbete, prediktiva faktorer avseende sjukdomsförlopp och sjukdomsbörda, sårbarhetsfaktorer (t.ex. livshändelser) samt stressexponeringens karaktär är några av de frågor som vi söker svar på. Det slutliga målet är att kunna förse vården med kunskap om det kliniska förloppet samt med metoder för att tidigt kunna identifiera och behandla patienter som riskerar att drabbas av utmattning.
Den andra delen av forskningsprogrammet avser att studera de mest framträdande symptomen, som också verkar vara den största kliniska utmaningen vid behandling av utmattningssyndrom, nämligen de kognitiva störningarna. Vi och andra forskargrupper har tydligt kunnat se att patienter med stressrelaterad utmattning uppvisar klar försämring avseende kognitiva funktioner främst uppmärksamhet och exekutiv funktion i samband med insjuknandet [17-22]. Vi har anledning att tro att de kognitiva störningarna tillsammans med arbetsrelaterade faktorer, såsom brist på anpassning av arbetsplatsen, är det största skälet till varför patienterna har svårt att återgå i arbete. Frågan kring de kognitiva störningarna vid långvarig stress har hamnat i fokus hos flera forskargrupper nationellt och internationellt och vår forskargrupp har knutit till sig flera samarbeten för att kunna studera detta vidare. En viktig fråga i detta avseende är att kunna utreda vilken/vilka behandlingar som kan användas för att långsiktigt påverka de kognitiva störningarna i positiv riktning.

Syfte

Övergripande målsättning med projektet är att öka kunskapen avseende stressexponering, symptom, förlopp, kognitiv nedsättning, sårbarhetsfaktorer och patofysiologi hos patienter med stressrelaterad utmattning.

Frågeställning / Hypoteser

Del 1.

Hur länge och vilka av de mentala och somatiska symptomen som kvarstår vid utmattningssyndrom?
Kan man tidigt identifiera faktorer som kan förutspå ett långt förlopp avseende mentala symptom?
Vilka faktorer (arbetssituation, livssituation, pågående stressexponering, sårbarhetsfaktorer, olika komponenter i behandlingen etc.) är av betydelse tillfrisknande, kvarstående symptom och återgång till arbete.

Del 2
Hur länge de kognitiva svårigheterna kvarstår samt vilken betydelse detta har/har haft för återgång i arbete?
Vilken behandling kan användas för att på ett hållbart sätt förbättra de kognitiva funktionerna och förebygga bestående funktionsnedsättning?


Stressrelaterad utmattning: Utveckling, symptom, förlopp, prognos, behandling och patofysiologi., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/161531