Regelbundna läkarbesök med självskattning MADRS-S till patienter med depression i primärvården – är det kostnadseffektivt?
Regelbundna läkarbesök med självskattning MADRS-S till patienter med depression i primärvården – är det kostnadseffektivt?
Project number : 207851
Created by: Anna Holst, 2015-11-24
Last revised by: Anna Holst, 2018-11-19
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted
2014-04-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Regular doctor visits with self-assessment scale MADRS-S to patients with depression in primary care - is it cost effective?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Hälsoekonomisk analys av materialet från en RCT som jämfört effekten av strukturerad användning av självskattningsinstrumentet MADRS-S med TaU vid depression i primärvård.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund: Riktlinjer för behandling av depression anför regelbundna läkarbesök med monitorering av symtomgrad med självskattningsinstrument. Självskattningsinstrument skulle kunna utgöra ett komplement i vården av patienter med lindrig till medelsvår depression, som ett pedagogiskt hjälpmedel för patienten att själv värdera förloppet av depressionen och som ett underlag för samförstånd mellan läkare och patient. Självskattningsinstrumentet MADRS-S är speciellt utarbetat för att mäta förändring av depressionsförloppet. Det finns inga svenska studier som utvärderar kostnadseffektiviteten av regelbundna läkarbesök med självskattning med MADRS-S som ett pedagogiskt hjälpmedel för patienten i primärvårdskontext.
Syfte: Att genomföra kostnadseffektivitetsanalyser av konceptet regelbundna läkarbesök med självskattning med MADRS-S (KonceptM) jämfört med sedvanlig behandling (Treatment as usual (TaU)) vid lindrig till medelsvår depression i primärvården.
Metod: Kostnadseffektiviteten studeras i en RCT som randomiserat patienter med lindrig till medelsvår depression till antingen KonceptM eller TaU vid fyra regelbundna läkarbesök de tre första månaderna efter inklusion.
Förväntat resultat: Kostnaden per minskad poäng på BDI-II för konceptM är lägre eller i paritet med tidigare dokumenterade kostnadseffektiva behandlingar för lindrig till medelsvår depression. Kostnaden per vunnen QALY för KonceptM är lägre än de riktlinjer för kostnadseffektivitet som rekommenderas i Sverige. Denna studie förväntas ge evidens för om det är hälsoekonomiskt motiverat att primärvården inför regelbundna läkarbesök med självskattning med MADRS-S som standard vid behandling av patienter med depression i primärvården.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
checked Genomförbarhetsstudier (Feasibility Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Depression
Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Self Assessment (Psychology)
Appraisal of one's own personal qualities or traits.
Economics
The science of utilization, distribution, and consumption of services and materials.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Övrigt workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05

Medarbetare

Carl Wikberg
Distriktssköterska, Enheten för Allmänmedicin
Shabnam Nejati
Research assistant, Enheten för Allmänmedicin

Supervisor

Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson)
Specialist i Allmänmedicin, Närhälsan Svenljunga vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Enheten för Allmänmedicin
Mikael Svensson
Professor i tillämpad hälsoekonomi, Institutionen för medicin
Jörgen Thorn
Leg. läkare, docent, Skaraborgs sjukhus - Förvaltningskontoret
Jenny Kindblom
Specialistläkare, Docent, Gothia Forum för klinisk forskning

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund: Riktlinjer för behandling av depression anför regelbundna läkarbesök med monitorering av symtomgrad med självskattningsinstrument (1). Självskattningsinstrument skulle kunna utgöra ett komplement i vården av patienter med lindrig till medelsvår depression, som ett pedagogiskt hjälpmedel för patienten att själv värdera förloppet av depressionen och som ett underlag för samförstånd mellan läkare och patient. Självskattningsinstrumentet MADRS-S (2) består av nio frågor om depressiva symtom och är speciellt utarbetat för att mäta förändring av depressionsförloppet. Det finns inga svenska studier som utvärderar kostnadseffektiviteten av regelbundna läkarbesök med självskattning med MADRS-S som ett pedagogiskt hjälpmedel för patienten i primärvårdskontext.
Syfte: Att genomföra kostnadseffektivitetsanalyser av konceptet regelbundna läkarbesök med självskattning med MADRS-S (KonceptM) jämfört med sedvanlig behandling (Treatment as usual (TaU)) vid lindrig till medelsvår depression i primärvården.
Metod: Kostnadseffektiviteten studeras i en RCT som randomiserat patienter med lindrig till medelsvår depression till antingen KonceptM eller TaU vid fyra regelbundna läkarbesök de tre första månaderna efter inklusion. Bakgrundsinformationen innehåller sociodemografiska, medicinska och ekonomiska variabler. Effektmått är BDI-II, och kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) där hälsorelaterad livskvalitet baseras på insamlad data med EQ-5D. Datainsamlingar genomfördes vid baseline samt vid 3-, 6- och 12-månadersuppföljning. Vårdkonsumtion, sjukskrivning, läkemedelskonsumtion insamlas via vårdcentralens datasystem. För att skatta QALYs används insamlad data från EuroQol EQ-5D-3L (3) och beräkningen baseras utifrån den brittiska standardmässiga algoritmen för att skatta hälsorelaterad livskvalitet (4). En svensk algoritm för beräkning av livskvalitet utifrån EQ-5D data finns tillgängligt, men liknande studier har använt sig av den brittiska algoritmen varför detta val gjorts även för denna studie. Känslighetsanalyser kommer dock att utföras även med den svenska algoritmen. Utvärdering görs ur landstingsperspektiv respektive samhällsperspektiv. I landstingsperspektivet ingår den totala kostnaden för given vård (5). I samhällsperspektivet ingår även användning av patientens tid, transportkostnader samt kostnader för produktionsförlust. Transportkostnader beräknas utifrån avståndet mellan patientens bostadsadress och vårdinrättningen. Produktionsbortfall estimeras utifrån ev sjukskrivning samt sänkt arbetskapacitet enligt humankapitalmetoden (5). Kostnadseffektivitetsanalys görs där konceptM och TaU jämförs baserat på den inkrementella kostnadseffektiviteten (Incremental Cost-Effectiveness Ratio ICER). ICER är kvoten av förändringen i kostnader (C) och förändringen i effekt (E): (CKonceptM-CTaU)/(EKonceptM-ETaU) (5). I kostnadseffektanalysen är effektmåttet skillnader i BDI-II och ICER representerar således kostnaden per minskad poäng på BDI-II-skalan. Kostnadsnyttaanalys görs där resultatet presenteras i form av kostnaden per vunnen QALY. För att prediktera de ekonomiska effekterna på längre sikt än de 12 månader som ingår i uppföljningen kommer modelleringar baserade på nationella och internationella studier att göras. Känslighetsanalyser kommer att genomföras baserat på icke-parametriska boostrapping-tekniker. Resultaten kommer att sättas i relation till Socialstyrelsens nationella riktlinjer avseende betalningsvilja för sjukdomsförebyggande metoder (6).
Förväntat resultat: Kostnaden per minskad poäng på BDI-II för konceptM är lägre eller i paritet med tidigare dokumenterade kostnadseffektiva behandlingar för lindrig till medelsvår depression. Kostnaden per vunnen QALY för KonceptM är signifikant lägre än de riktlinjer för kostnadseffektivitet som rekommenderas i Sverige. Denna studie förväntas ge evidens för om det är hälsoekonomiskt motiverat att primärvården inför regelbundna läkarbesök med självskattning med MADRS-S som standard vid behandling av patienter med depression i primärvården.

Referenser:
1.Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: The Swedish Council of Technology Assessment in Health Care (SBU); 2012 [212]. Available from: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Diagnostik-och-uppfoljning-av-forstamningssyndrom/.
2.Svanborg P, Asberg M. A comparison between the Beck Depression Inventory (BDI) and the self-rating version of the Montgomery Asberg Depression Rating Scale (MADRS). Journal of affective disorders. 2001;64(2-3):203-16.
3.User guide: Basic information on how to use EQ-5D: EuroQol Group; 2009. Available from: www.euroqol.org/fileadmin/user_upload/Documenten/PDF/User_Guide_v2_March_2009.pdf.
4.Richardson G, Manca A. Calculation of quality adjusted life years in the published literature: a review of methodology and transparency. Health Econ. 2004;13(12):1203-10.
5.Drummond MF. Methods for the economic evaluation of health care programmes: Oxford university press; 2005.
6.Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: Socialstyrelsen; 2011. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/Documents/nr-sjukdomsforebyggande-halsoekonomisktunderlag.pdf.


Regelbundna läkarbesök med självskattning MADRS-S till patienter med depression i primärvården – är det kostnadseffektivt?, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/207851