Infektioner med Clostridium difficile i relation till antibiotikaanvändning och val av diagnostisk metod - jämförelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus
Infektioner med Clostridium difficile i relation till antibiotikaanvändning och val av diagnostisk metod - jämförelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus
Project number : 215781
Created by: Gunnar Jacobsson, 2016-05-17
Last revised by: Gunnar Jacobsson, 2018-02-08
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Tarminfektion med bakterien Clostridium difficile är en vårdrelaterad infektion och därför en patientsäkerhetsfråga. Alla sätt att minska antalet fall är viktiga, speciellt då antalet fall är ökande och vi ser en spridning runt om i världen av en mer aggressiv variant av Clostridium difficile (serotyp 027, av vilken det första svenska utbrottet drabbade Växjö kring årsskiftet 2013/2014 med ett dödsfall som följd). Vi hoppas att vår studie, där vi jämför sjukhusen i Skövde och Borås, kommer att resultera i användbar information om sjukdomens epidemiologi i relation till hur man använder antibiotika, och därmed i förlängningen bidra till det preventiva arbetet på vårat och andra sjukhus.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund, syfte, vetenskaplig frågeställning:
Infektion i tarmen med bakterien Clostridium difficile (CDI, Clostridium difficile-infektion) är en vårdrelaterad infektion som framför allt drabbar äldre, sköra patienter med andra samtidiga sjukdomar. Symtomen på infektionen kan variera mellan måttlig diarré till livshotande tillstånd. Sjukdomen uppkommer genom att bakterien, som är mycket svår att avdöda, tar sig in i patientens bakterieflora i tarmen, vilket ofta sker i anslutning till sjukhusvård. Att bara ha den i tarmen ger inga symtom, men om den övriga bakteriefloran försvagas av att man ger antibiotika, kan stammen av Clostridium difficile öka i antal och via toxiner orsaka en tarminflammation. De viktigaste riskfaktorerna för CDI är sjukhusvistelse, antibiotikabehandling och hög ålder. Vissa antibiotika är mer benägna än andra att ge upphov till CDI. Antibiotika av typen cefalosporiner medför högre risk än t ex penicilliner. På Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) har vi man sedan ca 2008 använt mycket liten andel cefalosporiner i syfte att minska selektionen av resistenta bakterier, som också är ett stort problem med denna antibiotikaklass. Parallellt med detta har devi sett en minskning i antalet fall av CDI. På Skaraborgs Sjukhus Skövde (SKAS) har man inte infört samma restriktivitet för användandet av cefalosporiner. Vi vill nu med denna studie belysa frågan om den ändrade antibiotikiapolicyn kan ha varit av betydelse för den minskade CDI-frekvensen på SÄS och hur situationen i så fall ser ut i jämförelse med SKAS där man har fortsatt att använda cefalosporiner i förhållandevis hög utsträckning.. Vi avser därför kartlägga vilka patienter som har drabbats på både SKAS och SÄS, före och efter ändringen av antibiotikapolicyn på SÄS. För att se om förändringen är bestående utan påverkan av annan trend har vi även med en tredje mätpunkt, första halvåret 2015. Då SKAS Skövde 2014 bytte till test för clostridie difficilegenen (PCR-test) ska tredje mätpunkten även besvara frågeställningen om val av diagnostisk metod påverkar incidens av CDI? Denna ansökan gäller den delen av projektet där data kommer att inhämtas på SKAS Skövde samt datainhämtning från SÄS första halvåret 2015. (Etiskt tillstånd finns redan för datainhämtningen på SÄS för 2007 och 21012.)
. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar:
Frågeställning 1: Har incidensen (antal episoder/vårdddagar/år)av sjukhusrelaterade fall av CDI minskat när man jämför 2007 med 2012 och 2015 avseende SÄS och SkaS och föreligger olika incidens mellan SÄS och SkaS?
Frågeställning 2: Har den allmänna riskfaktorprofilen för CDI, bortsett från antibiotika, ändrats?
Frågeställning 3: Vilken antibiotikaklass var vanligast förknippad med CDI 2007 och 2012 resp 2015?
Frågeställning 4: Påverkar val av diagnostisk metod incidens av CDI?
1. Har riskfaktorprofilen hos de patienter som drabbas av CDI ändrats efter att antibiotikapolicyn ändrades?
2. Vilken antibiotikaklass är oftast förknippad med CDI hos vår population där cefalosporinbehandling nu är ovanlig? Vilken antibiotikaklass var vanligast tidigare?
3. Har andelen sjukhusrelaterade fall av CDI minskat i samband med att sjukhuset använder mindre cefalosporiner?

Områdesöversikt: Tidigare studier i framför allt Storbritannien har visat att en förändring av antibiotikaanvändningen liknande den som har skett på SÄS kan leda till en substantiell minskning av antalet CDI-fall. CDI leder ofta till långa och förlängda vårdtider vilket, förutom det mänskliga lidandet, ger stora kostnader. Att kunna minska antalet fall av CDI skulle därför medföra stora vinster. Vår aAntibiotikaanvändningen på SÄS stämmer väl överens med organisationen STRAMAs (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) riktlinjer, vars huvudsyfte är att minska problematiken med antibiotikaresistens. Om även antalet fall av CDI minskar av att följa dessa riktlinjer ger det ytterligare en anledning för SKAS och andra sjukhus att också minska användningen av cefalosporiner. Vi kommer inte med vårt retrospektiva studieupplägg kunna bevisa eller motbevisa att den förändrade vår antibiotikaanvändningen på SÄS är orsak till minskningen av CDI-fall. Vi tror dock att en analys av vilka patienter som drabbas hos oss och vilken antibiotika de har fått kan ge viktig information och kanske ligga till grund för en framtida prospektiv studie. På SÄS och SKAS har vi en funktion i datajournalen som registrerar vilka antibiotika som ges och mot vilken infektion. På så sätt får vi tillgång till diagnosrelaterad antibiotikaförskrivning.

Projektbeskrivning:
Vi planerar att jämföra tre grupper av patienter; de som drabbades av CDI under 2007, och de som drabbades 2012 och första halvan av 2015 (en mätpunkt före och två efter ändring av antibiotikapolicy på SÄS samt sista mätpunkten efter ädndring av diagnostik på SKAS). Antalet patienter beräknas till ca 100-200 per år. Inklusionen kommer att ske genom att begära ut en lista från mikrobiologiska laboratoriet med de patienter som testat positivt för clostridietoxin (ELISA-test)under dessa år (PCR test 2015 på SKAS), vilket är det test som framför allt används i klinisk praxis för diagnostik. Exklusion kommer att ske av patienter som testats positivt inom 3 månader före insjuknande (återinsjuknande), samt de eventuella patienter där det i journalen inte anges några symtom som stämmer överens med diagnosen. Även eventuella patienter under 18 år kommer att exkluderas. För varje patient registreras därefter genom journalgranskning kön, ålder och antalet vårddygn under den senaste 30-dagarsperioden. Vidare registreras antibiotikabehandling indelat efter klass, preparat, beredningsform och behandlingstid samt antal vårddygn som har gått när första provet tas. Denna data relateras till upptagningsområdets hela population under respektive år vad gäller fördelning av kön, ålder, antal vårddygn och antibiotikaförskrivning på sjukhuset. På så sätt kan vi genom statistiska analyser relatera förekomsten av de viktigaste riskfaktorerna för CDI till utfallet i form av antal CDI-fall respektive år.

Betydelse:
CDI är en vårdrelaterad infektion och därför en patientsäkerhetsfråga. Alla sätt att minska antalet fall är viktiga, speciellt då antalet fall är ökande och vi ser en spridning runt om i världen av en mer aggressiv variant av Clostridium difficile (serotyp 027, av vilken det första svenska utbrottet drabbade Växjö kring årsskiftet 2013/2014 med ett dödsfall som följd). Vi hoppas att vår studie kommer att resultera i användbar information om sjukdomens epidemiologi i relation till hur man använder antibiotika, och därmed i förlängningen bidra till det preventiva arbetet på vårat och andra sjukhus.

Etiska överväganden:
Studien innebär ett visst integritetsintrång. Känsliga uppgifter kommer att hanteras, och av praktiska skäl har vi inte möjlighet att inhämta samtycke till detta från studieobjekten. Endast två personer kommer att ha tillgång till uppgifterna. Känsliga data förvaras inlåst när de inte används. Personuppgiftsombudet på SÄS, Stefan Fransson har informerats om studien och dess upplägg.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Clostridium Infections
Infections with bacteria of the genus CLOSTRIDIUM.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Skaraborgs sjukhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Johan Karp
Infektionskliniken SKAS Skövde
Anders Lundqvist
Infektionskliniken
Jon Edman Wallér
Infektionskliniken & Vårdhygien, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Rekrytering/datainsamling pågår

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2015-08-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2019-12-31

Detaljerad projektbeskrivning

Första datainsamling avslutad, dvs säga alla sjukhusförvärvade fall av CDI 2007, 2012 och 2015 SkaS och SÄS. Preliminära resultat presenterade vid Svenska Infektionsläkarföreningens vårmöte maj 2017 iform av bifogad poster. Första artikel skrivs till Journal of Antimicrobial Chemotherapy.

Andra datainsamling startar under 2018, dvs alla recidival av CDI 2007, 2012 och 2015 SkaS och SÄS.


Infektioner med Clostridium difficile i relation till antibiotikaanvändning och val av diagnostisk metod - jämförelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/215781