Patienters upplevelser av att skatta sina egna depressionssymptom under konsultationen med läkaren i primärvården.
Patienters upplevelser av att skatta sina egna depressionssymptom under konsultationen med läkaren i primärvården.
Project number : 215901
Created by: Carl Wikberg, 2016-05-18
Last revised by: Carl Wikberg, 2017-03-02
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted
2013-08-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2016-08-01
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Use of a self-rating scale to monitor depression severity in frequent GP consultations in primary care – a randomised controlled study

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Depression är en vanligt förekommande diagnos inom primärvården och majoriteten av patienter med diagnosen behandlas där. En arbetsmetod som många läkare använder i mötet med patienter med misstänkt eller diagnostiserad depression är så kallade självskattningsskalor. Det är ett frågebatteri som låter patienterna själva bedöma och gradera olika symtom som är vanliga vid depressivt tillstånd. Syftet med projektet är att undersöka deprimerade patienters upplevelser av att använda självskattningsformulär under läkarkonsultationen i primärvården. För att undersöka detta har vi valt att genomföra fokusgrupper. Patienterna i studien kommer från en RCT (Randomised controlled trial) som genomförts i primärvården i Västra Götalands Regionen. All data kommer analyseras med Malteruds systematiska textkondensering. Vi förväntar oss ökad kunskap om patienters upplevelser av att använda självskattningsformulär i primärvården. Resultaten kan komma både professionen och andra patientgrupper till gagn.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Depression är en vanligt förekommande diagnos inom primärvården och majoriteten av patienter med diagnosen behandlas där (1). I den svenska populationen drabbas 10-15% av depression och psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning (2). Bland yngre ökar depressiva besvär och närmar sig nu nivåer som hos äldre (3). Delaktighet i behandlingen ses idag som en självklarhet för många patienter och kraven på att inkludera patienter i beslut rörande behandling ökar (4). I de nationella riktlinjerna för depression och ångestsyndrom från Socialstyrelsen (1) redovisas flera viktiga komponenter för att bedriva en god vård i primärvården kontinuitet, snabb bedömning samt god tillgänglighet. En arbetsmetod som innefattar dessa komponenter och som många läkare använder i mötet med patienter med misstänkt eller diagnostiserad depression är så kallade självskattningsskalor (1). Det är ett frågebatteri som låter patienterna själva bedöma och gradera olika symtom som är vanliga vid depressivt tillstånd. Det finns i dagsläget ett flertal olika skalor av varierad kvalité och validitet (5). En skattningsskala kan antingen vara läkarens verktyg och fungera som en vägledning/intervjuguide och stödja diagnostik, eller så kan det vara patientens verktyg och då brukar det kallas för självskattningsskala. SBU slog fast i sina rapporter (6,7) att det i dagsläget saknas tillräckligt vetenskapligt underlag gällande användning och effekten av dessa skalor inom primärvården, bland annat MADRS-S-skalan (8). Skalorna används i stor utsträckning bland psykologer och inom psykiatrin, och gärna vid olika kliniska läkemedelsprövningar, men är inte själva utvärderade i den kontext där flest patienter med depression faktiskt finns, d.v.s. i primärvården. Patienternas egna upplevelser av att använda dessa skalor har inte heller undersökts i nämnvärd utsträckning(6,7). Det är betydelsefullt att få reda på hur de som faktiskt använder skalorna ser och upplever effekten och nyttan.
Syfte
Syftet med projektet är att undersöka deprimerade patienters upplevelser av att använda självskattningsformulär under läkarkonsultationen i primärvården. Vi vill studera patienternas upplevelser och hur de uppfattar att användning av självskattningsformulär påverkar behandling, diagnostik och det egna välbefinnandet. Genom studien hoppas vi nå större kunskap och förståelse ur ett patientperspektiv.
Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram
Frågeställning: Hur upplever patienter, som söker vård på grund av depressiva besvär i primärvåden, användningen av självskattningsformulär i regelbundna läkarkonsultationer? Med syftet att undersöka patienters upplevelser av att använda självskattningsformulär har vi valt att använda en kvalitativ ansats som grund för denna studie, samt att genomföra intervjuer i fokusgrupper för att erhålla så rikt material som möjligt (9). Utifrån analys av intervjuerna vill vi beskriva upplevelserna för att få en djupare kunskap. Giorgis fenomenologiska analys (10) har inspirerat Malteruds (11) systematiska textkondensering. Metoden lämpar sig då flera olika informanters samlade information skall sammanfattas. Vid analys av kvalitativ data är förförståelsen av ämnet av betydelse. Båda medarbetarna har erfarenheter av primärvård, men inte specifika erfarenheter av just självskattningsformulär.
Metod: Urval
Patienterna i studien kommer från en RCT (Randomised controlled trial) som genomförts i primärvården i Västra Götalands Regionen. Alla patienter är från >18år och uppåt, som diagnostiserats med depression, och interventionsgruppen har genomfört självskattning (4 gånger under en tremånaders period). Vi tillfrågade sedan patienter i interventionsgruppen via brev och följde sedan upp detta med ett telefonsamtal. Cirka 45 personer tillfrågades. Tiden från senaste gången patienten skattade sina symtom styrde vilka vi tillfrågade, då vi önskade minimera minnes-bias.
Metod: Datainsamling
En kvalitativ ansats ligger till grund för insamlandet av data. Fokusgrupper är en bra metod när olika perspektiv på mindre utvecklat område skall beforskas (11,12). Vi planerade 4-8 personer per grupp, antalet fokusgrupper bestämdes utifrån hur många som tackade ja. Vi valde att göra utskick i tre omgångar och till cirka 15 personer vid varje tillfälle. Varje brev följdes upp med ett telefonsamtal och efter detta bokades patienterna till fokusgrupper. Vi fick 6 personer som tackade ja till första tillfället och 11 som tackade nej. Vid fokusgruppen uteblev 3 personer med sent varsel. Vi valde av respekt för övriga deltagare att fullfölja gruppen och bedömde efteråt att data blev fyllig och tillräcklig. De nästkommande 2 fokusgrupperna genomfördes trots lågt deltagarantal av respekt för de redan genomförda grupperna samt erfarenheten av ett fylligt datamaterial från fokusgrupp 1. Alla personer som fick brev hemskickat hade genom deltagande i PRI-SMA studien godkänt att forskare fick ringa dem och tillfråga om intervju/fokusgrupp. De personer som tackade ja till att delta, fick ett ytterligare brev hemskickat, med instruktioner om hur fokusgruppen skulle gå tillväga samt en del frågor att fundera kring och ta ställning till innan fokusgruppsdeltagandet. Totalt svarade 18 personer ja och 9 deltog. Fokusgrupperna genomfördes i Närhälsan FoU lokaler i Göteborg. Alla fokusgrupperna spelades in med en elektronisk bandspelare och materialet förvarades enligt gällande regler. Allt material transkriberas sedan ordagrant för fortsatt bearbetning.
Metod: Databearbetning
All data kommer analyseras med Malteruds systematiska textkondensering (11). Det är en analysmetod som genomförs i fyra steg.
Första steget: Forskaren läser igenom materialet och skapar sig en övergripande bild, bekantar sig med texten och letar efter olika teman.
Andra steget: Här går forskaren in mer organiserat i materialet som skall studeras. Meningsbärande enheter identifieras och kodas. All data organiseras i en matris.
Tredje steget: koderna kondenseras och sorteras i sub-koder. Sedan bildas konstgjorda citat utifrån respektive sub-kodsgrupp.
Fjärde steget: Utifrån de kondenserade texterna utformas beskrivningar för varje kodgrupp. Här väljer forskaren ut några citat som styrker det som framkommit. Validering av fynden görs genom att korsläsa med matrisen som hjälp.
Projektledaren analyserar data och för att validera resultaten kommer handledaren att analysera vissa avsnitt.
Förväntat resultat / Klinisk betydelse
Vi förväntar oss ökad kunskap om patienters upplevelser av att använda självskattningsformulär i primärvården. Resultaten av studien kan komma både professionen och andra patientgrupper till gagn. Läkare och sjuksköterskor får en inblick i hur patienter som behandlats för depression resonerar kring att skatta sina egna symtom samt vad som kan vara fördelar och nackdelar vid användningen.
Referenser
1. The National Board of Health and Welfare. 2010. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4.
2. The World Health Organization. The World Health Report 2004. Geneva, WHO 2004.
3. Public Health Report 2009. The Swedish National Board of Health and Welfare; Stockholm 2009.
4. The National Board of Health and Welfare. 2012. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig - Handbok för vårdgivare, chefer och personal.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18552/2012-1-5.pdf
5. Swedish Council for Health Technology Assessment. Diagnosis and follow up of affective disorders- a systematic review. Report 212/2012 ISBN 978-91-85413-52-2 • ISSN 1400-1403
6. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:2
7. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:1
8. Montgomery SA, Asberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. Br J Psychiatry. 1979 Apr; 134:382-9
9. Kreuger RA & Casey MA 2009:”Focus groups. A Practical guide for applied research” 4th edition. Sage Publications Inc.
10. Giorgi A. Phenomenology and Psychological Research. Duquense University Press. Pittsburgh. 1985.
11. Malterud. K. Systematic text condensation: a strategy for qualitative analysis.Scand J Public Health. 2012 Dec;40(8):795-805.
12. Morgan D, editor. Focus groups as qualitative research. Thousand Oaks, CA. Sage Publications; 1997.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Depression
Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Qualitative Research
Research that derives data from observation, interviews, or verbal interactions and focuses on the meanings and interpretations of the participants (From Holloway and Wheeler, "Ethical issues in qualitative nursing research," Nursing Ethics, 1995 Sep; 2(3): 223-232).
Self Assessment (Psychology)
Appraisal of one's own personal qualities or traits.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Agneta Pettersson
Projektledare, Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering
Jeanette Westman
Forskare, Specialistsjuksköterska, Forskning inom allmänmedicin, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg, Stockholms läns landsting

Supervisor

Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02813432.2016.1248635

Patienters upplevelser av att skatta sina egna depressionssymptom under konsultationen med läkaren i primärvården., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/215901