Läs- och skrivförmågan och salivcortisolsvar vid 9 års ålder hos tidigare lågviktiga nyfödda i relation till 7-årsresultat och perinatala faktorer.
Läs- och skrivförmågan och salivcortisolsvar vid 9 års ålder hos tidigare lågviktiga nyfödda i relation till 7-årsresultat och perinatala faktorer.
Project number : 3688
Created by: Ingemar Leijon, 2008-03-25
Last revised by: Ingemar Leijon, 2017-10-11
Project created in: FoU i Sverige

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Tidigare forskning har visat att mycket låg födelsevikt är en riskfaktor för långsammare tillväxt, neurologisk dysfunktion, lägre begåvning och läs- och skrivsvårigheter (Samuelsson et al. 1999; Taylor et al, 2000; Samuelsson et al. 2006; ; Gäddlin PO et al 2008). Vi vet fortfarande inte vilka orsakerna är till dessa problem och ännu mindre om vilka typer av läs- och skrivproblem som förekommer. Läsförmågan innehåller ett flertal olika komponenter och var och en är viktig att studera för att kunna beskriva dels orsaker till eventuella läs- och skrivproblem, dels vilka aspekter av den skriftspråkliga förmågan som individen har problem med. Sådan information är av yttersta vikt för att kunna tillrättalägga specialpedagogiska insatser som svarar upp mot de läs- och skrivproblem som den enskilda individen har. I grova drag kan man dela in läsprocessen i två komponenter; ordavkodning och läsförståelse. Med ordavkodning avses dels med vilken snabbhet och säkerhet individen kan läsa enstaka ord (ortografisk läsning), dels förmåga att genomföra en avkodning av skriftspråket (fonologisk läsning). Läsförståelse är en produkt av individens ortografiska och fonologiska läsförmåga å ena sidan och individens kognitiva och språkliga kompetens å andra sidan. Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker. Det underliggande problemet vid exempelvis dyslexi är att individen har fonologiska problem, dvs svårigheter med att uppmärksamma talspråkets formsida.
I förliggande undersökning har vi valt att inkludera totalt 7 olika läs- och stavningstest, samt läs- och skrivrelaterade förmågor som mäter fonologisk bearbetningsförmåga och vokabulär. Med dessa läs- och skrivuppgifter kommer vi att (a) beskriva den första läs- och skrivutvecklingen hos lågviktiga barn, (b) studera förekomsten av tidiga läs- och skrivsvårigheter, (c) beskriva förekomsten av olika orsaker till läs- och skrivproblem, samt (d) att beskriva förekomsten av olika former av läs- och skrivproblem hos en population av elever med mycket låga födelsevikter.
För att bedöma andra samvarierande faktorers (confounders) betydelse kommer sociala faktorer, barnens kognitiva status och beteende att undersökas.
Relationen mellan läs- och skrivutveckling å ena sidan och perinatala riskfaktorer å andra sidan kommer att studeras.

Utveckling av centrala nervsystemets olika delar har givetvis betydelse för läs- och skrivförmåga och denna utveckling pågår under fosterstadiet och nyföddhetsperioden. För barn som föds för tidigt förläggs en relativt större del av denna utvecklingsperiod till livet utanför livmodern och dessutom förläggs en väsentlig del av denna påverkningsbara och känsliga period till sjukhus och vård på neonatalavdelning med ofta intensivvård. Grad och art av sjukdom i nyföddhetsperioden påverkar den tidiga utvecklingen vilket även gäller en del av de åtgärder som förekommer inom neonatal intensivvård. Smärta och stress, framför allt om långvarig och/eller återkommande, påverkar också hjärnans utveckling negativt (Cichetti et al 2001). Områden rika på receptorer för stresshormonet cortisol riskerar att brytas ned vilket är ogynnsamt för bl.a. minnesfunktion och inlärning (Magarinos et al 1997, Bremner et al 1999). Studier på djur och vuxna har visat att den normala dygnsrytmen av cortisolutsöndring förändras vid kronisk stress (Magarinos et al 1997, Gunnar et al 2001). Egna studier har illustrerat salivcortisol i relation till metodologiska faktorer (Nelson et al 2001, Mörelius et al 2004), nyföddhetsperiod (Arbring et al 2000) samt vårdrelaterade behandlingar (Mörelius et al 2007).
Studien avser också att vid 7 och 9 års åldrar belysa dygnsvarion av salivcortisol hos en grupp barn med perinatala riskfaktorer och som varit utsatta för stress i nyföddhetsperioden.

Syfte
Att i jämförelse med normalviktiga kontrollbarn undersöka:
1. Hur lågviktiga barn klarar skolstarten beträffande läs- och skrivförmågan.
2. Hur läs- och skrivförmågan utvecklas hos lågviktiga barn under de första skolåren.
3. Eventuella skillnader i läs- och skrivförmåga hos lågviktiga barn vid 7 och 9 år.
4. Eventuella mognadsutveckling eller upphämtning av läs- och skrivförmågan hos lågviktiga barn vid undersökningar från 7 till 9 år med samma metoder.
5. Den allmänna skolanpassningen och behov av stöd hos lågviktiga jämfört.
6. Jämförelser med läs- och skrivförmågan med en annan grupp av lågviktiga (födelsevikt under< 1500 g, VLBW-barn) födda i regionen 10 år tidigare (1987-88) och undersökta vid 9 års ålder med samma metoder.
7. Dygnsvariation hos lågviktiga av utsöndringen av stresshormonet cortisol i saliv vid 7 och 9 års ålder.

Frågeställningar
Allmän frågeställning
Läs-och skrivförmågan ingår inte bara som en naturlig del i traditionellt lästunga skolämnen, utan är också en grund för arbetet i praktiska och estetiska ämnen. Läs- och skrivförmågan har också höga samband med kärnämnena engelska och matematik (Skolverket, 2000). Införandet av datorer i skolan har skruvat upp kraven på läs- och skrivfärdigheter. Nya arbetsätt som sätter ansvaret för det egna lärandet i fokus och stimulerar till eget kunskapsinhämtande får liknande effekter. Många elever upptäcker tidigt att de inte klarar av läsningen och skrivningen i samma utsträckning som kamraterna. För dessa elever kan skolarbetet förknippas med olust, osäkerhet. Detta kan även bidra till somatiska symptom, psykiska problem, social isolering, apati och att elevens självkänsla och självförtroende snabbt sinar. Elever med stora svårigheter att lära sig läsa och skriva befinner sig i en utsatt position inom en skola där kunskaper i hög utsträckning är textbaserade. Vi vet att lågviktiga barn som ofta har sämre kognitiva förutsättningar kan ha svårigheter med inlärningen.

Hur utvecklas läs- och skrivförmågan hos lågviktiga barn under de första skolåren jämfört med normalviktiga kontrollbarn?
Hur är den allmänna skolanpassningen och behov av stöd hos lågviktiga jämfört med normalviktiga?
Har barn med låg födelsevikt och tung intensivvård under nyföddhetsperioden högre dygnsutsöndring av cortisol och utslätad dygnsvariation av utsöndringen vid 7 respektive 9 års ålder.

Material
Alla barn i sydöstra sjv.regionen födda 1998-99 och en födelseviktvikt under 1500 g har erbjudits deltaga i undersökningen det år de fyller 7 år (c:a 70 st). Samtidigt valdes en kontrollgrupp av normalviktiga barn, 40 st, födda på samma sjukhus som det lågviktiga barnet eller där det skulle ha fötts av samma kön och fött närmast efter det lågviktiga barnet. Med dessa antal barn får man statistisk förutsättningar (power) för att kunna säkerställa skillnader mellan grupperna. Bortfallet mellan 7 och 9 år beräknas bli c:a 10% i vardera gruppen, varför kompensation för bortfallet inte behöver göras.
Barn med en födelsevikt under 1500 g: De flesta barnen (födelsevikt upp till 1250 g)hämtas från det regionala nyföddhetsregistret, som också innehåller relevant medicinsk bakgrundsinformation. Barn födda med en födelsevikt mellan 1250 - 1500 g hämtas via Medicinska födelseregistret (MFR). Samma medicinska bakgrundsinformation inhämtas via tillgängliga journaler från nyföddhetsperioden och framåt. Möjligheter att studera undergrupper föreligger, exempelvis barn med olika komplikationer under nyföddhetsperioden.
Kontrollgruppen fås via MFR, se ovan.
Medicinsk och social bakgrundsinformation inhämtas via föräldraenkät i samband med undersökningen av barnet.
De båda huvudgrupperna kommer att undersökas utan att undersökaren har vetskap om grupptillhörighet. Barnen har undersökts under vårterminen i första årskursen året efter barnet fyllt 7 år och kommer att undersökas 2 år efteråt (vårterminen i 3:e årskursen).

Metoder
Lässtudier:
Fonologiska uppgifter.
Fonologisk medvetenhet. Ordsyntes består av 20 uppgifter. I testet ska eleven kombinera ihop stavelsepar till ett riktigt ord. I det andra testet, som heter ordsegmentering, ska eleven ta bort ett enskild stavelse och identifiera vilket ord som blir kvar. Antal rätt av totalt 20 i respektive uppgift används som beroendemått.
Snabb automatiserad namngivning.I det ena testet används siffor och i det andra bokstäver. I testen ska individen så snabbt som möjligt namnge antingen bokstäver eller siffror.
Läs- och skrivförmåga.
Ortografisk läsning. I detta test presenteras totalt 200 enstaka ord och individens uppgift är att läsa så många ord som möjligt under 45 sekunder.
Fonologisk läsning. Detta test består av nonsensord. Det totala antalet lästa ord är beroendemått.
Läsförståelse. Detta test omfattar totalt 60 läsförståelseuppgifter där både texterna och frågorna gradvis blir allt svårare. Det totala antalet rätt används som beroendemått.
Stavningsförmåga. Uppgiften består av totalt 40 ord med stigande svårighetsgrad och antalet rätt utgör beroendemåttet.

Intellektuella förmågor.
Utöver de 7 läs- och skrivtest som beskrivs ovan kommer vi också att inkludera delar av ett standardiserat test för intelligens (WISC III; Wechsler Intelligence Scale for Children).(Wechsler, 1999), ett vedertaget och för Sverige standardiserat test för att mäta begåvning hos barn 6-16 år gamla. Ett deltest används för att obeserva barnens icke-verbala begåvning och ett test används för att test verbal begåvning.

Beteende.
Medicinsk och social bakgrundsinformation inhämtas via föräldraenkät i samband med undersökningen av barnet.
Barnens beteende och egenskaper kommer att studeras med hjälp av Child Behavior Checklist, ett formulär utarbetat av Achenbach (1991), översatt och normerat för svensk population av Larsson & Frisk (1998). Formuläret omfattar 113 påståenden om barnets beteende vilket den svarande föräldern instämmer helt, delvis eller inte alls i. Svaren ger en total poäng som mått på i vilken grad barnet uppvisar beteende-/emotionella problem.

Salivcortisol
Salivprov tas tre gånger per dag under två på varandra följande dagar vid 7 respektive 9 års ålder efter att föräldrar och barn erhållit information om provtagningen.
Cortisol bestäms i saliv enligt en standardiserad halvautomatiserad metod i ett certifierat laboratorium, kliniskt kemiskt laboratorium vid Universitetssjukhuset i Linköping (Aardal-Eriksson et al 1998).

Förväntat resultat / Klinisk betydelse
Barn med mycket låg födelsevikt har i många studier visat att tillväxten och den allmänna kognitiva utvecklingen ligger något efter de normalviktiga barnens under hela uppväxtåren. Det är dock föga vetenskapligt dukumenterat hur det går för lågviktiga barn i skolstarten när det gäller barnets utveckling av läs- och skrivförmågan. Därmed kan även frågan om mognad och upphämtning av intellektuella funktioner belysas. Erfarenheterna från tidigare studier av lågviktiga har visat att det oftast går lång tid i skolan innan de lågviktiga barnens situation i skolan uppmärksammas. Med denna undersökning kan vi ge anvisningar hur barnhälsovård och skola tidigt kan identifiera tecken på omognad och brister i läs- och skrivförmåga och ange behovet av stöd.
Undersökningen är populationsbaserad då samtliga lågviktiga barn i regionen under c:a 1 år ingår, varför resultaten tänkas vara allmängiltiga för denna population.
Läs och skrivförmåga kopplas till vårdrelaterade faktorer i nyföddhetsperioden samt till dygnsprofil av stresshormonet salivcortisol. På så vis hoppas vi kunna belysa betydelsen av de åtgärder som görs i nyföddhetsperioden, senare påverkan av den kognitiva funktionen. Nästa steg blir då att finna sätt att minska stressbelastning i tidigt skede vilket kan ha betydelse för senare intellektuella funktioner.

Resultat från 7-årsundersökningen där 51 VLBW-barn och 51 kontrollbarn deltagit har visat lägre läsförmåga och kognition för både lågviktiga pojkar och flickor jämförda med sina resp. kontroller. Ordförrådet och uppmärksamhetsförmågan var relaterade till de flesta läsvariablerna hos de lågviktiga barnen.(Leijon et al (2015)). VLBW-barnen hade fler beteendeproblem och lägre nivåer av salivcortisol både vid 7 och 9 år än kontrollbarnen, men inga samband mellan beteende och cortisol kunde påvisas (Wadsby et al (2014)).

Referenser

Samuelsson S, Bylund B, Cervin T, Ericsson S, Finnström O, Gäddlin P-O, Leijon I, Rönnberg J, Sandstedt P, Wärngård O: The prevalence of reading disabilities among very low birth weight children at nine years of age- Dyslexics or poor readers? Dyslexia 5:94-112, 1999

Taylor HG, Klein N, Minich NM, Hack M. Middle-school-age outcomes in children with very low birthweight. Child Dev. 2000 Nov-Dec;71(6):1495-511.

Stefan Samuelsson, Orvar Finnström, Olof Flodmark, Per-Olof Gäddlin, Ingemar Leijon, Marie Wadsby. A Longitudinal Study of Reading Skills Among Very-Low-Birthweight Children: Is There a Catch-up? J. Pediatr. Psychol..2006; 31: 967-977

Gäddlin PO, Finnström O, Samuelsson S, Wadsby M, Wang C, Leijon I. Academic achievments, behavioural outcomes amd MRI findings at 15 years of age in very low birthweight children. Acta Paediatr 2008;97:1426-32.

Cichetti D & Walker EF (2001): Editorial: Stress and development: biological consequences. Development and psychopathology 13: 413-418

Magarinos AM, Verdugo JM, McEwen BS (1997): Chronic stress alters synaptic terminal structure in hippocampus. Proc Natl Acad Sca USA 94(25):14002-8

Bremner JD (1999): Does stress damage the brain? Biol psychiatry 45:797-805

Nelson N, Arbring K and Theodorsson E: Neonatal salivary cortisol in response to heelstick: Method modifications enable analysis of small sample volumes. Scand J Clin Lab Invest 2001;61:287-292.

Arbring K, Nelson N: Cortisol response to heelstick stressor in preterm infants. Prenat Neonat Med 2000; 5: 182-185.

Mörelius E, Nelson N, Theodorsson E. Salivary cortisol and administration of concentrated oral glucose in newborn infants; improved detection limit and smaller sample volumes without glucose interference. Scand J Clin Lab Invest 2004;64:113-118.

Mörelius E, Theodorsson E, Nelson N. Salivary cortisol, mood and pain profiles during skin-to-skin care for mother and babies. Pediatrics. 2005;116(5):1105-13.

Mörelius E, Nelson N, Gustafsson PA.Salivary cortisol response in mother-infant dyads at high psychosocial risk.Child Care Health Dev. 2007 Mar;33(2):128-36.

Wechsler, D. (1999). Wechsler Intelligence Scale for Children – WISC-III. Svensk version. Tredje utgåvan. Stockholm: Psykologiförlaget.

CBCL. Child Behavior Checklist. Achenbach TM (1991). Manual for the Child Behavior Checklist/4-18 and 1991 profile. Dept of psychiatry, University of Vermont. Översättning 1994 Anders Broberg, psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet, reviderad 1999. Achenbach, T. Manual for the Child Behavior Checklist/4-18 and 1991 Profile. Burlington, Vt: Department of Psychiatry, University of Vermont.

Larsson, B. & Frisk, M (1999). Social competence and emotional/behaviour problems in 6-16 year-old Swedish school children. European Child & Adolescent Psychiatry, 8, 24-33.

Aardal-Eriksson E, Karlberg BE, Holm AC (1998): Salivary cortisol -an alternative to serum cortisol determinations in dynamic function tests. Clin Chem Lab Med 36(4):215-222

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Body Weights and Measures
Measurements of the height, weight, length, area, etc., of the human and animal body or its parts.
Biological Sciences
All of the divisions of the natural sciences dealing with the various aspects of the phenomena of life and vital processes. The concept includes anatomy and physiology, biochemistry and biophysics, and the biology of animals, plants, and microorganisms. It should be differentiated from BIOLOGY, one of its subdivisions, concerned specifically with the origin and life processes of living organisms.

Projektets delaktighet i utbildning

not checked Avhandling
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked Annan utbildning
checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Region Östergötland - Barn- och kvinnocentrum

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

not checked Planering och förberedelse före datainsamling
not checked Datainsamling pågår
checked Analys av insamlade data pågår
checked Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
checked En eller flera publikationer från projektet är publicerade
not checked Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-02-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2017-12-31

Publikationer från detta projekt

  1. Wadsby M, Nelson N, Ingemansson F, Samuelsson S, Leijon I.
    Nord J Psychiatry 2014:68(8):626-32.

Läs- och skrivförmågan och salivcortisolsvar vid 9 års ålder hos tidigare lågviktiga nyfödda i relation till 7-årsresultat och perinatala faktorer., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/3688