Förändringar i sjukskrivningsmönster i Primärvården Skaraborg mellan 2005 och 2009 i relation till genus och socioekonomi
Förändringar i sjukskrivningsmönster i Primärvården Skaraborg mellan 2005 och 2009 i relation till genus och socioekonomi
Project number : 38081
Created by: Karin Starzmann, 2009-12-07
Last revised by: Karin Starzmann, 2018-03-13
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel sjukskrivna trots att svensken har god hälsa med hög och ökande medellivslängd. Kostnaderna för sjukfrånvaro har ökat dramatiskt under senaste decenniet. Sjukskrivning speglar ett förhållningssätt till upplevd ohälsa och faktorer som arbetslöshet, patientens inställning och socioekonomiska faktorer har stor betydelse för återgång i arbete. Under 2008-2009 har också en nedgång i ekonomin skett både globalt och i Sverige vilket sannolikt påverkar utnyttjande av Socialförsäkringen.

Nya regler för Socialförsäkringen infördes 2008 med strängare kriterier för bedömning av arbetsoförmåga och begränsningar i försäkringsskyddets längd för att minska utgifterna för Socialförsäkringen. För att få en likvärdig bedömning av arbetsförmågan och som stöd för sjukskrivande läkare och personal på Försäkringskassan införde dessutom Socialstyrelsen 2008 ett nationellt beslutsstöd. Beslutsstödet innehåller förutom beskrivning av olika vanliga sjukdomstillstånd också rekommendation angående sjukskrivningens längd. Sedan tidigare pågår en studie av sjukskrivning i primärvården i Skaraborg med hjälp av Skaraborg Primary Care Database. Detta projekt är en fortsättning på denna studie och syftar till att jämföra sjukskrivningarna i primärvården i Skaraborg år 2005 med år 2009. Framförallt skall sjukskrivningarnas längd och frekvens och förekomst av deltidssjukskrivning jämföras, men även under vilka diagnoser sjukskrivning skett. För att studera betydelsen av enskilda läkare och eventuell påverkan av vårdcentralstillhörighet kommer multilevelanalys att göras.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel sjukskrivna trots att svensken har god hälsa med hög och ökande medellivslängd. Kostnaderna för sjukfrånvaro har ökat dramatiskt under senaste decenniet. Sjukskrivning speglar ett förhållningssätt till upplevd ohälsa och faktorer som arbetslöshet, patientens inställning och socioekonomiska faktorer har stor betydelse för återgång i arbete. Under 2008-2009 har också en nedgång i ekonomin skett både globalt och i Sverige vilket sannolikt påverkar utnyttjande av Socialförsäkringen.

Nya regler för Socialförsäkringen infördes 2008 med strängare kriterier för bedömning av arbetsoförmåga och begränsningar i försäkringsskyddets längd för att minska utgifterna för Socialförsäkringen. För att få en likvärdig bedömning av arbetsförmågan och som stöd för sjukskrivande läkare och personal på Försäkringskassan införde dessutom Socialstyrelsen 2008 ett nationellt beslutsstöd. Beslutsstödet innehåller förutom beskrivning av olika vanliga sjukdomstillstånd också rekommendation angående sjukskrivningens längd. Sedan tidigare pågår en studie av sjukskrivning i primärvården i Skaraborg med hjälp av Skaraborg Primary Care Database. Detta projekt är en fortsättning på denna studie och syftar till att jämföra sjukskrivningarna i primärvården i Skaraborg år 2005 med år 2009. Framförallt skall sjukskrivningarnas längd och frekvens och förekomst av deltidssjukskrivning jämföras, men även under vilka diagnoser sjukskrivning skett. För att studera betydelsen av enskilda läkare och eventuell påverkan av vårdcentralstillhörighet kommer multilevelanalys att göras.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Population Characteristics
Qualities and characterization of various types of populations within a social or geographic group, with emphasis on demography, health status, and socioeconomic factors.
Health Services Administration
The organization and administration of health services dedicated to the delivery of health care.
Geographic Locations
All of the continents and every country situated within, the UNITED STATES and each of the constituent states arranged by region, CANADA and each of its provinces, AUSTRALIA and each of its states, the major bodies of water and major islands on both hemispheres, and selected major cities. Although the geographic locations are not printed in INDEX MEDICUS as main headings, in indexing they are significant in epidemiologic studies and historical articles and for locating administrative units in education and the delivery of health care.
Persons
Persons as individuals (e.g., ABORTION APPLICANTS) or as members of a group (e.g., HISPANIC AMERICANS). It is not used for members of the various professions (e.g., PHYSICIANS) or occupations (e.g., LIBRARIANS) for which OCCUPATIONAL GROUPS is available.
Social Sciences
Disciplines concerned with the interrelationships of individuals in a social environment including social organizations and institutions. Includes Sociology and Anthropology.
Pathological Conditions, Signs and Symptoms
Abnormal anatomical or physiological conditions and objective or subjective manifestations of disease, not classified as disease or syndrome.
Social Security
Government sponsored social insurance programs.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Per Hjerpe
Närhälsan Norrmalm Vårdcentral och Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg

Tutor

Cecilia Björkelund
Enheten för allmänmedicin, inst. för medicin, Sahlgrenska akademin, GU,
Kristina Bengtsson Boström
Närhälsan Billingen vårdcentral och Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-01-15

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel sjukskrivna trots att vitalstatistik talar ett annat språk nämligen att svensken har god hälsa med hög och ökande medellivslängd [1]. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för återgång i arbete [2]. Läkarens roll i sjukskrivningsprocessen har diskuterats speciellt i tider när andelen sjukskrivna har ökat. Enligt en rapport från statens beredning av medicinsk utvärdering (SBU) från 2003 är läkares sjukskrivningspraxis lite studerat [3]. Hur genus påverkar sjukskrivning och skattning av patientens arbetsförmåga finns beskrivet i några studier, men resultaten är motsägelsefulla [4, 5].

Det har skett stora förändringar i sjukförsäkringen mellan 2005 och 2009. År 2005 fanns det ingen bortre gräns för hur länge man kunde vara sjukskriven och det fanns inga riktlinjer för hur lång tid en sjukskrivning fick vara under en specifik diagnos. Från 1 januari 2009 gäller den så kallade rehabkedjan då individens arbetsförmåga prövas mot ordinarie arbete de första 90 dagarna, därefter prövas arbetsförmågan mot alla arbeten hos arbetsgivaren och efter 180 dagar bedöms arbetsförmågan mot alla lönearbeten på arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten. Sjukpenningen begränsas till 364 dagar under en period på 450 dagar. Om arbetsförmågan fortfarande efter 364 dagar är nedsatt finns det möjlighet att ansöka om förlängd sjukpenning upp till 550 dagar, därefter sker en utförsäkring såvida inte arbetsförmågan anses permanent nedsatt.För att underlätta för sjukskrivande läkare och försäkringskassans tjänstemän och för att få en likvärdig bedömning i landet utarbetades ett nationellt beslutstöd som rekommenderar tid för sjukskrivningslängd för specifika diagnoser. Detta beslutstöd uppdateras kontinuerligt. För att läkaren skall kunna sjukskriva längre än vad som rekommenderas måste särskild motivering anges på det medicinska underlaget. Från år 2008 har det skett en konjunkturnedgång och en ökning av arbetslösheten. Detta kan sannolikt inverka på möjligheten till rehabilitering av tidigare sjukskrivna personer. En ökning av arbetslösheten har tidigare lett till att sjuktalen minskat [3].

Primärvården i Skaraborg har en databas (Skaraborgs Primärvårds databas, SPCD)och sedan tidigare har data angående sjukskrivningsmönstret från 2005 hämtats ut och analyserats, resultatet håller på att sammanställas i en vetenskaplig artikel. Preliminära resultat är att kvinnliga och manliga läkare inte skiljer sig i sjukskrivningsmönster medan skillnader kan påvisas mellan läkare med olika tjänsteställning och olika lång erfarenhet.
Denna ansökan avser medel att göra en jämförande studie av sjukskrivningsmönstret mellan 2005 och 2009. Flera förändringar som kan påverka sjukskrivningsmönstret har skett under denna tid bland annat förändringar i försäkringssystemet, införande av nationella beslutsstödet och en allmän nedgång i samhällsekonomin.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva hur sjukskrivningsmönstret ändrat sig i Skaraborgs primärvård mellan 2005 och 2009 utifrån läkare och patient. Faktorer som kommer att belysas är genus på både läkarinvå och patientnivå. Erfarenhet hos läkaren och socioekonomi på patientnivå kommer också att belysas..

Metod: Datainsamling

Sedan 2000 använder samtliga 24 vårdcentraler i Primärvården i Skaraborg samma datajournal, Profdoc, Journal III. Dessa vårdcentraler svarar för den primära vården av merparten av Skaraborgs ca 250 000 invånare. I Skaraborg finns en mycket liten andel privata allmänläkare. I datajournalen registreras diagnoser (ICD-9, primärvårdsversionen) vid läkarbesök och all sjukskrivning registreras automatiskt med sjukskrivningsdiagnos, sjukskrivningstid och rehabiliterande åtgärder. All läkemedelsförskrivning lagras också i datajournalen liksom det finns möjlighet att genom sökord i journaltexten ta fram data om tobaksbruk, blodtryck, längd och vikt. Det är även möjligt att läsa journaltexten för validering av data. En databas av avidentifierade data finns tillgänglig för verksamhetens utvärdering (Effektmålsanalys, EMA) och forskning Skaraborg Primary Care Database (SPCD). SPCD innehåller avidentifierade data om patienter och vårdgivare. Envägskryptering av personnumret ger möjlighet att göra kopplingar till andra register såsom patientregistret, dödsorsaksregistret och Statistiska Centralbyrån, SCB.

Metod: Databearbetning

Den statistiska analysen kommer att ske med hjälp av SAS 9.01 Inc., Cary, NC, USA. Deskriptivstatistik, linjärregression, ANOVA, ev. tidsserieanalyser kommer att användas. Skillnader i sjukskrivningsfrekvens mellan olika vårdcentraler och läkare kommer att studeras med multilevelanalys [6], där olika faktorer såsom kön och tjänsteställning hos läkaren och diagnos, kön och ålder hos patienten används som covariater i analysen som sker i samarbete med professor Juan Merlo, Socialepidemiologi och hälsoekonomi, UMAS, Lunds Universitet.


Förändringar i sjukskrivningsmönster i Primärvården Skaraborg mellan 2005 och 2009 i relation till genus och socioekonomi, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/38081