Kariesriskbedömning av 3-åringar i relation till behandling och faktisk kariesutveckling de tre följande åren.
Registerstudie på 21 kliniker i Södra Bohuslän
Kariesriskbedömning av 3-åringar i relation till behandling och faktisk kariesutveckling de tre följande åren.
Registerstudie på 21 kliniker i Södra Bohuslän

Project number : 38721
Created by: Agneta Brunström, 2009-12-14
Last revised by: Birgitta Ahlström, 2017-10-10
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

En vanlig vårdmodell inom barntandvården i Folktandvården är att 3-åringar undersöks av tandläkare och bedöms med avseende på risken att fortsättningsvis utveckla karies. Vid hög risk får barnen i regel någon form av tilläggsprofylax och undersöks av tandläkare varje år.
Vid låg risk träffar de tandläkare igen först vid 6 års ålder. Mer än 90 % av alla 3-åringar är kariesfria, men bara drygt 70 % av 6-åringarna.
Kariesutvecklingen i tidigt mjölktandsbett kan vara mycket snabb och det är därför ytterst viktigt att alla kariesriskbarn fångas upp. Det är alltså angeläget att riskbedömningen är korrekt. Det är emellertid av flera skäl svårt att riskbedöma små barn då de är ett ”oskrivet blad”. De är dessutom ofta svårundersökta och det är därför lätt att missa tidiga tecken på karies.
Genom retrospektiva journalstudier vill vi se hur väl bedömningen vid 3 års ålder stämmer med den faktiska tandhälsoutvecklingen till 6 års ålder. Dessutom kartläggs vilka profylaktiska åtgärder som satts in vid respektive risk och om det skiljer mellan olika kliniker.
I studien ingår alla barn födda år 2000 ( ca 2000 individer) som år 2003 och fram till maj 2004 kom för undersökning till Folktandvården i Södra Bohuslän.
________________________________________

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

En vanlig vårdmodell inom barntandvården i Folktandvården är att 3-åringar undersöks av tandläkare och bedöms med avseende på risken att fortsättningsvis utveckla karies. Vid hög risk får barnen i regel någon form av tilläggsprofylax och undersöks av tandläkare varje år.
Vid låg risk träffar de tandläkare igen först vid 6 års ålder. Mer än 90 % av alla 3-åringar är kariesfria, men bara drygt 70 % av 6-åringarna.
Kariesutvecklingen i tidigt mjölktandsbett kan vara mycket snabb och det är därför ytterst viktigt att alla kariesriskbarn fångas upp. Det är alltså angeläget att riskbedömningen är korrekt. Det är emellertid av flera skäl svårt att riskbedöma små barn då de är ett ”oskrivet blad”. De är dessutom ofta svårundersökta och det är därför lätt att missa tidiga tecken på karies.
Genom retrospektiva journalstudier vill vi se hur väl bedömningen vid 3 års ålder stämmer med den faktiska tandhälsoutvecklingen till 6 års ålder. Dessutom kartläggs vilka profylaktiska åtgärder som satts in vid respektive risk och om det skiljer mellan olika kliniker.
I studien ingår alla barn födda år 2000 ( ca 2000 individer) som år 2003 och fram till maj 2004 kom för undersökning till Folktandvården i Södra Bohuslän.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Dental Caries
Localized destruction of the tooth surface initiated by decalcification of the enamel followed by enzymatic lysis of organic structures and leading to cavity formation. If left unchecked, the cavity may penetrate the enamel and dentin and reach the pulp. The three most prominent theories used to explain the etiology of the disease are that acids produced by bacteria lead to decalcification; that micro-organisms destroy the enamel protein; or that keratolytic micro-organisms produce chelates that lead to decalcification.
Risk Assessment
The qualitative or quantitative estimation of the likelihood of adverse effects that may result from exposure to specified health hazards or from the absence of beneficial influences. (Last, Dictionary of Epidemiology, 1988)
Child, Preschool
A child between the ages of 2 and 5.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Folktandvården Västra Götaland - Allmäntandvård - Område Väster workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Lars Dahlström
Odontologen

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-09-01

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Den vårdmodell som tillämpas inom Folktandvården i Södra Bohuslän och i större delen av Sverige, bygger på att barnet undersöks och kariesriskbedöms av tandläkare när det är 3 år. Vid hög risk följer barnen i regel någon form av tilläggsprofylax program och undersöks dessutom som regel av tandläkare varje år. Vid låg risk kommer barnet till tandsköterska för en hälsokontroll med hälsosamtal och fluorlackning vid 4 - 5 års ålder och till tandläkare för Den vårdmodell som tillämpas inom Folktandvården i Södra Bohuslän och i större delen av ny undersökning först vid 6 års ålder.
Enligt tillgänglig epidemiologisk statistik är som regel mer än 90 % av alla 3-åringar kariesfria i Södra Bohuslän liksom i övriga Sverige. För sexåringar har denna siffra sjunkit till strax över 70 %. Kariesutvecklingen i det tidiga mjölktandsbettet kan vara mycket snabb (Grindefjord 1996) och det är därför av yttersta vikt i tillämpningen av den gällande vårdmodellen att riskbedömningen är korrekt. Det är följaktligen angeläget att riskvärderingen av 3-åringar verkligen fungerar så att alla patienter med kariesrisk fångas upp. Att kariesriskbedöma små barn korrekt är dock en svår uppgift. Barnet är ett ”oskrivet blad” och vi kan inte luta oss mot tidigare karieserfarenhet som annars är den starkaste kariesprediktorn (Hausen 1997). Vi har heller i regel ingen kunskap om faktorer av betydelse för kariesrisk såsom socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas inställning till kost och munvård (se 2-5) Dessutom är barnet ofta svårundersökt och därför är det lätt att missa tidiga tecken på karies.
Tidigare studier av kariesutveckling hos förskolebarn har varit prospektiva och utvärderat olika variablers relation till kariesutveckling (se 6-13) eller utvärderat tandsköterskas riskbedömning och profylaxinsats i hälso- och tidsvinst för patient och behandlare.(se 14-15 ). Studierna har oftast utförts av en eller få kalibrerade undersökare.

Syfte

Syftet med denna undersökning är därför att, genom retrospektiva journalgranskningar, beskriva hur stor andel av alla barn som blivit kariesriskbedömda och hur väl bedömningen av 3-åringen stämmer överens med den faktiska tandhälsoutvecklingen hos barnet mellan 3-6 år. Dessutom kartläggs vilka profylaktiska åtgärder som satts in i respektive riskgrupp och om det skiljer mellan olika kliniker.
Det långsiktiga syftet är att beskriva nuläget som utgångspunkt för förbättringar i kariesriskbedömning och omhändertagande av förskolebarnen.

Frågeställning / Hypoteser

Hypotesen är att alla barn med hög kariesrisk inte identifieras vid första riskbedömningen och som en följd därav riskerar att drabbas av en snabb kariesutveckling.
________________________________________

Metod: Urval

Alla barn, födda år 2000, som år 2003 och fram till maj 2004 kom till undersökning vid någon av Folktandvårdens kliniker i Södra Bohuslän och som finns kvar till 6-årsundersökningen år 2006 – 2007 inkluderas i studien (ca 2000 individer).

Metod: Datainsamling

Ur de datoriserade tandvårdsjournalerna hämtas följande retrospektiva uppgifter om barnet då det var 3 till 6 år gammalt och registreras systematiskt på Excelblad:
Patientens kön
Behandlarens yrke (tandsköterska, tandhygienist, tandläkare)
Antal månader mellan undersökningstillfällena
Registrerad emalj/ dentinkaries (antal angrepp)
Registrerade fyllningar (antal)
Registrerade extraktioner (antal tänder)
Röntgen (ja/nej)
Behandlingsproblematik (ja/nej)
Tandohälsofaktorer( antal ohälsofaktorer i hälsa, kost, munhygien)
Riskbedömning (låg, mellan, hög risk att utveckla tandohälsa uttryckt som 1,2,3)
Hälsosamtal/information angående ät- och dryckesvanor (ja/nej)
Tandborstningsinformation / instruktion (1, 2)
Fördjupad information, instruktion, uppföljning vid återbesök (antal gånger)
Fluortabletter hemma (använder/rekommenderas)
Fluorlackning (antal tillfällen innan nästa undersökning)
Remiss till pedodontist (ja/nej)
Slipning (antal tänder)
Lagning (antal fyllningar)
Extraktion (antal tänder)
Planerad revision (<1år, 1 år, 1½ år)

Riskbedömning görs utifrån sammanvägning av alla tillgängliga data. ( inspektion, ev rtg, samtal med förälder, ”magkänsla”)


Kariesriskbedömning av 3-åringar i relation till behandling och faktisk kariesutveckling de tre följande åren.
Registerstudie på 21 kliniker i Södra Bohuslän, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/38721