Förekomst av antibiotikaresistenta urinvägsbakterier bland individer på äldreboenden. | Application
Förekomst av antibiotikaresistenta urinvägsbakterier bland individer på äldreboenden.
Registration number: VGFOUSA-185641
Projektmedel - Ny ansökan
Application started by: Pär-Daniel Sundvall, 2011-03-09
Professional title at the time of application: Distriktsläkare
Work place at the time of application: Vårdcentralen Sandared
Last updated / corrected by: Annika Billhult Karlsson, 2013-04-05
Application received by: FoU-rådet i Södra Älvsborg
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Pär-Daniel Sundvall
Distriktsläkare, Närhälsan Sandared vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Denna ansökan är kopplad till följande andra ansökningar:

  1. VGFOUSA-185641 : Förekomst av antibiotikaresistenta urinvägsbakterier bland individer på äldreboenden., Projektmedel - Ny ansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2011-03-09 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.
  2. VGFOUSA-318381 : Förekomst av antibiotikaresistenta urinvägsbakterier bland individer på äldreboenden., Projektmedel - Kompletteringsansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2012-10-25 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.
  3. VGFOUSA-422841 : Antimicrobial resistance in urinary pathogens among Swedish nursing home residents remains low: a cross-sectional study comparing antimicrobial resistance from 2003 to 2012, Publiceringskostnad
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2014-03-21 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.

Övergripande projektinformation

Aktuell arbetstid - timmar per vecka

23

Hur långt har projektet framskridit?

Nystartat projekt (datainsamling ej påbörjad)

Del i utbildning

Avhandling

Multicenterstudie

Endast den förvaltning jag arbetar vid är inblandad

Planerad redovisning

Engelskspråkig vetenskaplig artikel

Projektets vetenskapsområde

not checked Alternativmedicin
not checked Folkhälsovetenskap
not checked Medicin
not checked Odontologi
not checked Vårdvetenskap

Tidigare medel, ange diarienummer samt beskriv skillnaden mot nuvarande projekt.

Datainsamlingen för detta projekt kommer att ske gemensamt med projektet "Diagnostik av misstänkta urinvägsinfektioner på äldreboenden", diarienummer VGFOUSA-161721. Dessa båda projekt har helt olika frågeställningar och kommer att redovisas i två separata vetenskapliga artiklar.

Medarbetare / Handledare

Marie Elm
distriktssköterska, FoU Sjuhärad - Välfärd, Borås
Peter Ulleryd
Smittskyddsläkare, Koncernkontoret
Nils Rodhe
Distriktsläkare, Annan

Supervisor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2011-03-09

Beräknat projektslut

2012-09-01

Sammanfattning

Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier är ett tilltagande problem inom sjukvården. Äldreboenden utgör en riskmiljö för att antibiotikaresistenta bakterier selekteras fram genom att antibiotikaanvändningen är hög samtidigt som det finns en påtaglig risk att antibiotikaresistenta bakterier sprids mellan vårdtagare på äldreboenden.

Eftersom urinvägsinfektioner är den vanligaste förekommande infektionen på äldreboenden är det angeläget att kartlägga förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i urinen bland individer på svenska äldreboenden. Denna kunskap saknas idag men är angelägen inför planering av förebyggande åtgärder och för att veta vilken typ av antibiotika man bör välja i väntan på att man får svar på urinodling och resistensbestämning av urinprov från individer med allvarliga urinvägsinfektioner.

I den föreliggande studien planeras urinprovstagning från samtliga individer där detta är praktiskt möjligt på äldreboendena i Borås Stad och Bollebygds Kommun. Sammanställning kommer att ske av aktuellt resistensläge bland de sjukdomsframkallande bakterier man hittar i dessa urinprov.

Nyckelord

information Added MeSH terms
Drug Resistance, Bacterial
The ability of bacteria to resist or to become tolerant to chemotherapeutic agents, antimicrobial agents, or antibiotics. This resistance may be acquired through gene mutation or foreign DNA in transmissible plasmids (R FACTORS).
Homes for the Aged
Geriatric long-term care facilities which provide supervision and assistance in activities of daily living with medical and nursing services when required.
Urinary Tract Infections
Inflammatory responses of the epithelium of the URINARY TRACT to microbial invasions. They are often bacterial infections with associated BACTERIURIA and PYURIA.
Bacteriuria
The presence of bacteria in the urine which is normally bacteria-free. These bacteria are from the URINARY TRACT and are not contaminants of the surrounding tissues. Bacteriuria can be symptomatic or asymptomatic. Significant bacteriuria is an indicator of urinary tract infection.
Aged
A person 65 through 79 years of age. For a person older than 79 years, AGED, 80 AND OVER is available.

Bakgrund

Äldreboenden utgör en riskmiljö för att antibiotikaresistens ska utvecklas och spridas. På äldreboenden bor det individer med hög ålder. Risken för att återfinna resistenta urinvägspatogener ökar med stigande ålder (Blaettler 2009, Gobernado 2007, Vellinga 2010). På äldreboenden ges det många antibiotikabehandlingar vilket är en påtaglig riskfaktor för att utveckla antibiotikaresistens (Cohen 2006, Cohen-Nahum 2008, Vellinga 2010). Äldreboenden utgör en vårdhygienisk riskmiljö där antibiotikaresistenta bakterier kan spridas mellan individer (Strausbaugh 1996). Bland individer på äldreboenden är det även vanligt med urinvägskatetrar (Sundvall 2009) vilket ökar risken för att eventuella antibiotikaresistena bakterier sprids mellan individer. Urinvägsinfektioner är den vanligaste förekommande bakteriella infektionen på äldreboenden (Nicolle 2001) och detta resulterar ofta i antibiotikabehandlingar (Nicolle 1996).

Tidigare finns det några få studier som undersökt känsligheten hos urinvägspatogener i urinprov från patienter på äldreboenden (Friedmann 2003, Das 2009) men ingen av dessa studier är gjorda i Sverige. Resistensläget ser sannolikt annorlunda ut på äldreboenden i Sverige jämfört med äldreboenden på andra håll i världen. Under de senaste årtiondena har det skett en ökning av antibiotikaresistens. De nordiska länderna har klarat sig betydligt bättre än många andra länder i världen (Kahlmeter 2003, Cars 2005). Under de sista åren har man emellertid sett allt mer antibiotikaresistens i det svenska samhället (Struwe 2008). Exempelvis har bärarfrekvensen av ESBL-bildande E. coli i Skåne fördubblats under de senaste två åren (Strömdahl 2011).

Kunskap om andelen resistenta bakterier är viktig för att planera åtgärder för att minska resistensspridningen. Kunskap om aktuellt resistensläge är också viktigt utifrån vilket antibiotikum man i första hand ska välja vid behandling av allvarliga urinvägsinfektioner innan man fått svar på urinodling och resistensbestämning.

Samtliga tidigare studier på äldreboenden har analyserat urin från patienter där man tagit en urinodling eftersom man haft en klinisk misstanke om en urinvägsinfektion. I dessa studier har man således bara kunnat undersöka en selekterad grupp, det vill säga de som har en kliniskt misstänkt urinvägsinfektion. Det är emellertid många fler individer än de som kliniskt misstänks ha en urinvägsinfektion som har bakterier i urinen eftersom asymptomatisk bakteriuri (ABU) är så vanligt bland individer på äldreboenden. Förekomsten av bakterier i urinen bland individer utan urinvägskateter (KAD) på äldreboenden varierar mellan 25% och 50% för kvinnor samt mellan 15% och 40% bland män (Nicolle 2001, Sundvall 2009).

Vi saknar alltså kunskap om aktuellt resistensläge vad gäller urinvägspatogener bland individer på äldreboenden. Det är därför angeläget att göra studier där man på de studerade äldreboendena tar urinprov för odling och resistensbestämning från alla individer där det är praktiskt möjligt.

Syfte

Det primära syftet är att på äldreboenden ta reda på förekomsten av resistenta urinvägspatogener och beskriva deras resistensmönster efter det att urinprov tagits från alla individer där det är praktiskt möjligt.

Det sekundära syftet är att se om förekomsten av resistenta urinvägspatogener på äldreboenden har ändrats och om det är en förändring av vilka sorters antibiotikaresistens som förekommer jämfört med 2003.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

  1. Hur stor andel E. coli respektive andra urinvägspatogener i urinprov från individer på äldreboenden är resistenta mot vanligen använda urinvägsantibiotika?
  2. I vilken utsträckning förekommer aktuella och nyintroducerade resistenshot såsom ESBL-bildande, vancomycinresistenta, karbapenemresistenta eller andra multiresistenta urinvägspatogener i urinprov från individer på äldreboenden?
  3. Har andelen urinprov med fynd av antibiotikaresistenta bakterier förändrats jämfört med 2003?

Metod: Urval

Äldreboendena i Borås Stad och Bollebygds Kommun kommer att delta i studien (totalt cirka 1000 boendeplatser). Urinprov kommer att tas från samtliga individer som uppfyller inklusionskriterierna.

Inklusionskriterier: Bor på en permanentplats på ett äldreboende. Samtycker till att delta i studien. Kan lämna ett kastat urinprov alternativt att ett urinprov kan tas från en befintlig urinvägskateter (KAD).

Vid tidigare studie på samma äldreboenden har 55% av individerna kunnat lämna ett kastat urinprov, saknat KAD och velat delta i studien (Sundvall 2009). Därtill hade 8% KAD. 32% av urinodlingarna var positiva från individer utan KAD. Utifrån dessa tidigare resultat förväntar vi oss att i den föreliggande studien få urinprov från totalt ca 630 patienter. Ca 250 odlingar förväntas vara positiva varav ca 180 från individer utan KAD och ca 70 från individer med KAD.

Metod: Datainsamling

Datainsamligen kommer att påbörjas först efter det att godkännande erhållits från etikprövningsnämnden. Datainsamlingen kommer att pågå under cirka fem veckor. Ansvarig sjuksköterska kommer under denna tid att vid ett tillfälle ta ett urinprov och fylla i studieprotokollet för varje vårdtagare som uppfyllt inklusionskriterierna och samtyckt till att delta i studien.

Studieprotokollet innehåller ett symptomformulär som efterfrågar ålder, kön, om vårdtagaren har diabetes, blåstid inför urinprovet, om vårdtagaren har ätit antibiotika under den senaste månaden och i så fall vilket preparat samt om individen har KAD eller inte.

För individer som kan lämna ett kastat urinprovet tas urinprovet som ett mittstråleprov på morgonen med så lång föregående blåstid som möjligt. För individer som har KAD stängs slangen till urinuppsamlingspåsen ½-1 timma före provtagningen. Latex och silikonkaterar punkteras med med steril engångsspruta nedanför förgreningsstället efter det att katetern tvättats med 70% sprit. Urinen överförs sedan till ett plaströr. Urinproven skickas till mikrobiologiska laboratoriet SÄS Borås för odling och resistensbestämning mot de i kliniken använda urinvägsanitbiotika. För detta används diskdiffusionsmetoden. Metoden är kvantitativ men resultaten används för en kvalitativ indelning i känslighetsgrupper, S (sensitiv, känslig), I (indeterminant) och R (resistent) enligt definitionerna i SIR- systemet.

I första hand eftersöks resistens mot mecillinam, nitrofurantoin, ciprofloxacin, cefadroxil, ampicillin och trimetoprim. Utifrån fynd vad gäller dessa går man vid misstanke vidare med ytterligare resistensbestämning vad gäller ESBL-bildande, vancomycinresistenta, karbapenemresistenta eller andra multiresistenta urinvägspatogener.

Individer med KAD förväntas ha bakterier i urinen vid urinodling eftersom individer med KAD i princip alltid koloniseras med bakterier (Nicolle 2001) som mycket väl kan vara antibiotikaresistenta. För att få en bild av aktuellt resistensläge ingår även individer med KAD i studien.

På äldreboenden finns det individer som är alltför inkontinenta, ofta kombinerat med samtidig demens, för att de ska kunna lämna ett kastat urinprov. Ur vetenskaplig synvinkel hade det varit optimalt att även ta urinprov på dessa individer men det skulle kräva blåspunktion eller användande av urintappningskateter. Det skulle inte vara etiskt försvarbart att i enbart studiesyfte ta prov på det sättet. Trots detta kommer den föreliggande studien att ge en bättre överblick av resistensläget än tidigare studier eftersom urinprov i denna studie kommer att tas från samtliga individer där det är praktiskt möjligt till skillnad från tidigare studier som bara tagit prov från individer med misstänkt urinvägsinfektion.

Resultaten sparas i en databas, sker i SPSS.

Metod: Databearbetning

En sammanställning kommer att ske av förekomsten av bakterier i urinen och vilka sorters bakterier det rör sig om samt vilka sorters antibiotikaresistens som återfunnits i studien. Denna beskrivning kommer att göras för individer med och utan KAD var för sig samt för dessa två grupper sammanslagna.

Beräkning kommer att ske av hur stor andel av respektive bakteriesort som uppvisar resistens mot respektive antibiotikasort. Denna beräkning kommer att göras för individer med och utan KAD var för sig samt för dessa två grupper sammanslagna.

Jämförande statistik kommer att beräknas för att se om det är någon statistiskt signifikant skillnad mellan andelen bakterier som uppvisar antibiotikaresistens och vilken sorts resistens som föreligger hos individer utan KAD jämfört med material från äldreboenden i samma område från 2003. Vi har tillgång till opublicerade resistens bestämningar från 651 individer på äldreboenden där urinprovprov tagits i samband med en studie kring användbarheten av urinstickor samt förekomsten av diffusa symptom. Urinprov togs då från samtliga individer där detta var praktiskt möjligt på samma äldreboenden som även denna gång kommer att studeras. Denna jämförelse kan inte göras när det gäller individer med KAD eftersom urinprov inte togs på dessa individer 2003.


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Utifrån det allt mer tilltagande problemet med bakterier som uppvisar resistens mot olika sorters antibiotika är det viktigt att ha kännedom om aktuellt resistensläge. Urinvägsinfektioner är den vanligaste infektionen på äldreboenden som dessutom utgör en riskmiljö för utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Därför är det angeläget att få kunskap om aktuellt resistensläge vad gäller urinvägspatogener på svenska äldreboenden. Sådan kunskap saknas idag.

Om det visar sig att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i urinen skulle vara hög är det extra viktigt att sätta in förebyggande åtgärder.

Kunskap om aktuellt resistensläge är viktigt utifrån vilket antibiotikum man i första hand ska välja vid empirisk behandling av allvarliga urinvägsinfektioner innan det att man fått svar på urinodling och resistensbestämning för den enskilda patienten.

Projektets genusperspektiv

En jämförelse kommer att göras för att se om förekomsten av urinvägspatogener med antibiotikaresistens skiljer sig åt mellan män och kvinnor.

Referenser

  1. Gobernado M, Valdés L, Alós JI, Garcia-Rey C, Dal-Ré R, García-de-Lomas J;
    Spanish Surveillance Group for E. coli Urinary Pathogens.
    Rev Esp Quimioter 2007:20(2):206-10.
  2. Strausbaugh LJ, Crossley KB, Nurse BA, Thrupp LD.
    Infect Control Hosp Epidemiol 1996:17(2):129-40.
  3. Cohen AE, Lautenbach E, Morales KH, Linkin DR.
    Am J Med. 2006:119(11):958-63.
  4. Das R, Perrelli E, Towle V, Van Ness PH, Juthani-Mehta M.
    Infect Control Hosp Epidemiol 2009:30(11):1116-9.
  5. Friedmann R, Hamburger R, Shulman C, Yinnon AM, Raveh D.
    Diagn Microbiol Infect Dis. 2003:46(3):217-22.
  6. Cohen-Nahum K, Saidel-Odes L, Riesenberg K, Schlaeffer F, Borer A.
    Infection 2010:38(1):41-6.
  7. Blaettler L, Mertz D, Frei R, Elzi L, Widmer AF, Battegay M, Flückiger U.
    Infection 2009:37(6):534-9.
  8. Vellinga A, Murphy AW, Hanahoe B, Bennett K, Cormican M.
    J Antimicrob Chemother. 2010:65(7):1514-20.
  9. Infect Control Hosp Epidemiol 2001:22(3):167-75.
  10. Nicolle LE, Strausbaugh LJ, Garibaldi RA.
    Clin Microbiol Rev. 1996:9(1):1-17.
  11. Cars O, Olsson-Liljequist B, Lundh K.
    Euro Surveill. 2007:12(3):225.

Tillstånd

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned

Reference number from the ethical review board
578-11
2011-10-06
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Ekonomisk översikt och äskande

Budget och äskande

 Kort specifikation av kostnadernaTotal budget (kr)Ansöker hos FoU-rådet (kr)
Personal-SökandeLön 10% under 18 månader. Månadslön 85200:- inklusive sociala avgifter på 42%. 0,1 x 85 200:-x 18 mån = 153 360:-153 360:-66 000:-
Personal-MedarbetareLön medsökande forskningssjuksköterska 10% under 18 månader. Månadslön 42 600 inklusive sociala avgifter på 42%. 0,1 x 42 600:- x 18 mån = 76 680:-.76 680:-17 000:-
Personal-Assisterande personal   
Konsulter   
Medicinsk serviceUrinodlingar inklusive resistensbestämning och frysförvaring av urinprover i biobank 630st x 120:- = 75 600:-.75 600:-27 000:-
Utrustning   
ResekostnaderReseersättning till och från äldreboenden för information samt för provtagning i samband med studien: 66 mil x 29:- = 1914:-.1 914:- 
Övrigt   
Summa 307 554:-110 000:-
DescriptionSum
Äskade medel från FoU-rådet i Södra Älvsborg110 000
Sum110 000

Review

Review summary

 ?  0  1  2  3  4 
Patientnära klinisk Forskning (Rb)   122
Relevans / nytta (Rc)    14
Bakgrund – Frågeställningar (Va1)     5
Originalitet (Va2)   23 
Metod – Design (Vm1)    5 
Metod - Urval / representativitet (Vm2)   212
Metod – Databearbetning / analys (Vm3)   221
Kostnadsredovisning (Vg2)  1  4
Sum  171418

Decision

Decision date: 2011-04-15

Applied sumDecision SEKDecision comment
Äskade medel från FoU-rådet i Södra Älvsborg
110 00092 000Justering tilldelat belopp
110 00092 000 

Ethical review decision

Ethical review is required for disbursement

Decision comment

Beviljas. Beslutat belopp har reducerats pga hård konkurrens i denna omgång. Lycka till!

Förekomst av antibiotikaresistenta urinvägsbakterier bland individer på äldreboenden. | Application, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/ansokan/185641