Vilket är sambandet mellan bakteriefynd och manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor när patienter på äldreboenden undersöks? | Application
Vilket är sambandet mellan bakteriefynd och manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor när patienter på äldreboenden undersöks?
Registration number: VGFOUSA-5831
Projektmedel - Ny ansökan
Application started by: Pär-Daniel Sundvall, 2005-10-26
Professional title at the time of application: Distriktsläkare
Work place at the time of application: Sandareds Vårdcentral
Last updated / corrected by: Annika Billhult Karlsson, 2008-12-05
Application received by: FoU-rådet i Södra Älvsborg
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Pär-Daniel Sundvall
Distriktsläkare, Närhälsan Sandared vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Denna ansökan är kopplad till följande andra ansökningar:

  1. VGFOUSA-5831 : Vilket är sambandet mellan bakteriefynd och manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor när patienter på äldreboenden undersöks?, Projektmedel - Ny ansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2005-10-26 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.
  2. VGFOUSA-9937 : Vilket är sambandet mellan bakteriefynd och manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor när patienter på äldreboenden undersöks., Projektmedel - Kompletteringsansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2007-03-13 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.

Övergripande projektinformation

Aktuell arbetstid - timmar per vecka

20

Hur långt har projektet framskridit?

Pågående projekt - datainsamling avslutad - analys av data ej klar

Del i utbildning

Ej del i utbildning

Multicenterstudie

Endast den förvaltning jag arbetar vid är inblandad

Planerad redovisning

Engelskspråkig vetenskaplig artikel

Medarbetare / Handledare

Supervisor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2005-01-19

Beräknat projektslut

2007-11-01

Sammanfattning

Förekomst av bakteriuri hos äldre utan symptom försvårar diagnostiken när man vill veta om ett nytt symptom orsakas av urinvägsinfektion eller ej. Detta är ett speciellt stort problem vid diffusa symptom som kan ha många andra orsaker än urinvägsinfektion. På äldreboenden leder detta ofta till antibiotikakurer vars värde är tveksamt.

Vid handläggningen av dessa frågeställningar uppkommer inledningsvis frågan om det överhuvudtaget finns en förekomst av bakterier i urinen. Som ett första steg används då ofta urinstickor. Det vore värdefullt att bättre veta vilken nytta man kan ha av urinstickor på det patientklientel som förekommer på ett äldreboende samt om maskinell avläsning av urinstickor på denna patientgrupp bättre korrelerar till bakterieförekomst jämfört med manuell avläsning. I samband med att man ställs inför ovanstående problematik vore det också givande att bättre veta om kön, diabetes eller antibiotikabehandling under den senaste månaden har något samband med bakterieförekomst.

Syftet med denna studie är att studera om utfallet av manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor samvarierar? Vilket samband har maskinellt respektive manuellt avlästa urinstickor med bakterieförekomst? Finns det något samband mellan kön och bakterieförekomst? Finns något samband mellan antibiotikabehandling den senaste månaden och bakterieförekomst? Finns något samband mellan diabetes och bakterieförekomst?


Bakgrund

Prevalensen av asymptomatisk bakteriuri ökar med stigande ålder. Hos boende på sjukhem/äldreboenden kan upp till 60% ha en mer eller mindre ständig bakteriuri (1). Förekomst av bakteriuri hos äldre utan symptom försvårar diagnostiken när man vill veta om ett nytt symptom orsakas av urinvägsinfektion eller ej (2). Detta är ett speciellt stort problem vid diffusa symptom som kan ha många andra orsaker än urinvägsinfektion. På äldreboenden leder detta ofta till antibiotikakurer vars värde är tveksamt (2).

Vid handläggningen av ovanstående frågeställningar uppkommer inledningsvis frågan om det överhuvudtaget finns en förekomst av bakterier i urinen. Som ett första steg används då ofta urinstickor. Tidigare studier ger motsägelsefull information om värdet av urinstickor för att förutsäga utfallet av en urinodling. Vid en studie på inneliggande sjukhuspatienter kom man fram till att urinstickor för vita blodkroppar och nitrit inte lämpar sig för screening av urinvägsinfektioner (3). En studie baserad på 325 konsekutivt tagna urinprov inom en allmänmedicinsk verksamhet fann man att sensitiviteten och specificiteten för att förutsäga en positiv odling (minst 100 000 bakterier per ml) var 89% och 68% för urinsticka avseende vita blodkroppar, respektive 57% och 96% för urinsticka avseende nitrit (4). Vid en studie av 250 kliniskt misstänkta urinvägsinfektioner fann man att kombinationen av positiv nitrit och samtidigt påvisande av vita blodkroppar i urinen gav det högsta prediktiva värdet (98%) för att förutsäga en positiv urinodling (5). Eftersom tidigare studier ger motsägelsefull information och då de inte specifikt undersökt det klientel som förekommer på ett äldreboende utifrån frågeställningen om nytillkomna eller ökade diffusa symptom vore det värdefullt att bättre veta vilken nyttan man kan ha av urinstickor på denna patientgrupp. Det vore också värdefullt att veta om maskinellt avlästa urinstickor på detta klientel bättre korrelerar till bakterieförekomst jämfört med manuellt avlästa stickor. På denna patientgrupp har man tidigare inte undersökt om maskinellt avlästa urinstickor är bättre än manuellt avlästa.

Det finns en tidigare studie som undersökt 61 äldre kvinnor med upprepade urinprov varje månad under ett halvår. Man fann då en ganska hög sensitivitet och ett högt negativt prediktivt värde för diagnostiska test som urinmikroskopiering, med avseende på vita blodkroppar och bakterier, samt för urinstickor med avseende på vita blodkroppar, när det gäller att förutsäga en positiv odling (6). Utifrån detta vore det angeläget att se om detta gäller även för män samt om det även är applicerbart för patienter på ett svenskt äldreboende och utan det att urinmikroskopiering utförts. Därför vore det angeläget att även veta om kön har något samband med bakterieförekomst. Samtidigt vore det intressant att veta om det finns något samband mellan bakterieförekomst och diabetes eller antibiotikabehandling under den senaste månaden.

Syfte

Syftet med denna studie är att studera om utfallet av manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor samvarierar då patienter på äldreboenden undersöks. Vilket samband har maskinellt respektive manuellt avlästa urinstickor med bakterieförekomst mätt med urinodling? Finns det något samband mellan kön och bakterieförekomst? Finns något samband mellan antibiotikabehandling den senaste månaden och bakterieförekomst mätt med urinodling? Finns något samband mellan diabetes och bakterieförekomst?

Metod: Urval

På äldreboenden i Borås-, Bollebygd-, Vårgårda- och Alingsås Kommun har kastat urinprov (efter samtycke) tagits vid ett tillfälle på samtliga inneliggande patienter där detta var praktiskt möjligt. Urinprov har ej tagits från kateterbärare.

Metod: Datainsamling

Efter godkännande av forskningsetikkommittén startades datainsamlingen enligt ovanstående urval. Under två på varandra följande tvåveckorsperioder med start 2003-02-24 togs urinprov på totalt 652 patienter på äldreboenden. Urinprovet analyserades med manuellt respektive maskinellt avläst urinsticka på plats på respektive äldreboende. Därefter utfördes urinodling på mikrobiologen i Borås. I samband med att urinprovet togs har ansvarig sjuksköterska på respektive avdelning fyllt i ett studieprotokoll där han/hon angivit eventuell förekomst av symptomen nytillkommen eller ökad oro, trötthet, förvirring/oklarhet, personlighetsförändring, agitation/ilska, personlighetsförändring, miktionssveda, täta urinträngningar samt feber över 38,5 grader. För samtliga symptom har tidsintervallen upp till en vecka, upp till en månad samt upp till tre månader angivits. Därutöver har förekomst av diabetes samt blåstid fyllts i. Ansvarig sköterska har också fyllt i om patienten vid provtagningstillfället åt antibiotika eller om det under månaden innan provtagningen förekom någon antibiotikabehandling som sedan avslutats.

Metod: Databearbetning

Utfallet av manuell respektive maskinell avläsning kommer att jämföras för att se i hur stor grad de samvarierar. Planerar att beräkna sambandet mellan de maskinellt respektive manuellt avlästa urinstickorna och bakterieförekomst, dvs ett positivt odlingssvar. Detta kommer att analyseras med hjälp av logistisk regression där förekomst av var och en av de respektive bakteriesorter som finns representerade i materialet får vara beroende variabel. Oberoende variabel kommer respektive utfall av urinstickorna att vara liksom även kön och ålder för att kompensera för dessa variabler som annars skulle kunna grumla bilden. Kommer därefter att jämföra om det är de manuellt eller de maskinellt avlästa urinstickorna som har starkast samband med förekomst av bakterier. Planerar att med hjälp av logistisk regression studera om könet har något samband med bakterieförekomst, dvs positivt utfall av urinodlingen. Kommer att med hjälp av logistisk regression studera om diabetes har något samband med bakterieförekomst, dvs positivt utfall av urinodlingen. Skall till sist med hjälp av logistisk regression studera om pågående antibiotikabehandling respektive avslutad antibiotikabehandling under den senste månaden har något samband med bakterieförekomst, dvs positivt utfall av urinodlingen.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Förhoppningen är att resultatet av denna studie klargör vilken nytta man kan ha av analys av urinstickor med avseende på nitrit respektive leukocyter för att förutsäga eller utesluta förekomst av bakterier i urinen på det specifika patientklientel som förekommer på ett svenskt äldreboende. Skulle det visa sig att endera maskinell eller manuell avläsning har bättre sensitivitet respektive specificitet när det gäller att förutsäga förekomst av bakterier på patienter på äldreboenden så vore detta en viktig kunskap ur praktisk klinisk synpunkt. Visar det sig istället att dessa alternativa analysmetoder är likvärdiga är detta ju också en viktig information, eftersom det då inte finns någon anledning att på äldreboenden investera i dyra maskinavläsare för urinstickor.
Kommentar: Denna ansökan avser ett delprojekt som kommer att leda till en egen vetenskaplig artikel. Medel har tidigare beviljats för ett liknande delprojekt (VGFOUSA-334) som kommer att leda till en annan vetenskaplig artikel.

Referenser

1) Nicolle LE, Henderson E, Bjornson J, McIntyre M, Harding GK, MacDonell JA.
The association of bacteriuria with resident characteristics and survival in elderly institutionalized men. Ann Intern Med 1982;248(16):682-6.

2) Nicolle LE. Urinary infections in the elderly: symptomatic or asymptomatic?
International Journal of Antimicrobial Agents 1999;10(2):265-8

3) Zaman Z, Borremans A, Verhaegen J, Verbist L, Blanckaert N.
Disappointing dipstick screening for urinary tract infection in hospital inpatients.
J Clin Pathol. 1998 Jun;51(6):471-2.

4) Ditchburn RK, Ditchburn JS
A study of microscopical and chemical tests for the rapid diagnosis of urinary tract infections in general practice. Br J Gen Pract. 1990 Oct;40(339):406-8.

5) Hussain R, Chaudhry NA, Anwar MS, Kahn SA, Munir M, Tayyab M.
Evaluation of dipstrips, direct gram stain and pyuria as screening tests for the detection of bacteriuria. J Pak Med Assoc. 1996 Feb;46(2):38-41.

6) Monane M, Gurwitz JH, Lipsitz LA, Glynn RJ, Choodnovskiy I, Avorn J.
Epidemiologic and diagnostic aspects of bacteriuria: a longitudinal study in older women.
J Am Geriatr Soc. 1995 Jun:43(6):618-22.

Bilagor - obligatoriska

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned

Decision date from the ethical review board
2002-11-26
Reference number from the ethical review board
Ö 410-02

Tillstånd andra myndigheter

Kommentar: Detta delarbete fanns ej med i den ursprungliga planeringen och eftersom detta delarbete endast innebär en förnyad statistisk bearbetning av befintliga provsvar har ingen ny ansökan till etikprövningsnämnden gjorts. Därav är etikgodkännandet daterat till 2002-11-26 medan datumet för projektstarten är 2005-01-19.

Ekonomisk översikt och äskande

Budget och äskande

 Kort specifikation av kostnadernaTotal budget (kr)Ansöker hos FoU-rådet (kr)
Personal-SökandeBruttolön för projektledarens arbetade tid med databearbetning och skrivande av artikel. Beräknad tidsåtgång 200 timmar.9569095690
Personal-Medarbetare   
Personal-Assisterande personal   
Konsulter   
Medicinsk serviceKostnad för analys av urinodlingar samt kostnad för urinstickor.28757 
Utrustning   
Resekostnader   
Övrigt   
Summa 12444795690
DescriptionShort description of the costSum
Äskade medel från FoU-rådet i Södra ÄlvsborgBruttolön för arbetad tid med databearbetning samt tid för skrivande av artikel. Beräknad tidsåtgång 200 timmar. Ansöker då om samma timlön som jag har vid min anställning inom primärvården södra Älvsborg.95 690
Sum 95 690

Review

Review summary

 ?  0  1  2  3  4 
Patientnära klinisk Forskning (Rb)    13
Relevans / nytta (Rc)    22
Bakgrund – Frågeställningar (Va1)    22
Originalitet (Va2)   13 
Metod – Design (Vm1)    31
Metod - Urval / representativitet (Vm2)   112
Metod – Databearbetning / analys (Vm3)    13
Kostnadsredovisning (Vg2)    13
Sum   21416

Decision

Decision date: 2005-11-09

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Äskade medel från FoU-rådet i Södra Älvsborg
Bruttolön för arbetad tid med databearbetning samt tid för skrivande av artikel. Beräknad tidsåtgång 200 timmar. Ansöker då om samma timlön som jag har vid min anställning inom primärvården södra Älvsborg.95 69081 690 
sum95 69081 690 

Decision comment

Beviljas. Viss minskning av sökt belopp har också skett pga hård konkurrens i denna ansökningsomgång. Lycka till!

Vilket är sambandet mellan bakteriefynd och manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor när patienter på äldreboenden undersöks? | Application, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/ansokan/5831