Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion? | Application
Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion?
Registration number: VGFOUSA-P-5865
Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
Application started by: Pär-Daniel Sundvall, 2005-11-07
Professional title at the time of application: Distriktsläkare
Work place at the time of application: Sandareds Vårdcentral
Last updated / corrected by: Ronny Gunnarsson, 2006-01-02
Application received by: FoU-centrum för primärvård och folktandvård Södra Älvsborg
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Pär-Daniel Sundvall
Distriktsläkare, Närhälsan Sandared vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Denna ansökan är kopplad till följande andra ansökningar:

  1. VGFOUSA-P-5865 : Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion?, Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2005-11-07 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.
  2. VGFOUSA-P-9072 : Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion?, Forskarstöd predoktorandmedel - Fortsättningsansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2006-10-27 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.
  3. VGFOUSA-P-12741 : Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion?, Forskarstöd predoktorandmedel - Fortsättningsansökan
    Granted and completed Granted and completed
    application started: 2007-10-15 , Applicant: Pär-Daniel Sundvall, Närhälsan, FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral. Även Strama Västra Götaland.

Övergripande information om projektarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - Ej ST-läkare

Projektledarens arbetstid - % av heltid

50

Hur långt har projektarbetet framskridit?

Datainsamling avslutad (för minst ett delprojekt).

Projektarbetet som en del i en utbildning för sökanden

Ej del i utbildning

Planerad redovisning

Planerar att arbetet skall resultera i tre olika engelskspråkiga vetenskapliga originalartiklar.

Medarbetare / Handledare

Supervisor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Projektet / projektens innehåll

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2001-01-01

Beräknat projektslut

2008-12-31

Sammanfattning

Förekomst av bakterier i urinen hos äldre utan symptom försvårar diagnostiken när man vill veta om ett nytt symptom orsakas av urinvägsinfektion eller ej. Detta är ett speciellt stort problem vid diffusa symptom som kan ha många andra orsaker än urinvägsinfektion, exempelvis nytillkommen eller ökad oro, trötthet, förvirring/oklarhet, agitation/ilska samt personlighetsförändring. På äldreboenden leder detta ofta till antibiotikabehandlingar vars värde är tveksamt.

Syftet med denna studie är att närmare studera sambandet mellan fynd av bakterier i urinen och ovanstående diffusa symptom. Även förekomsten av dessa symptom respektive olika symptomkombinationer kommer att studeras. I studien kommer även utfallet av manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor att jämföras för att se om dessa samvarierar eller ej då patienter på äldreboenden undersöks.

Sammanlagt omfattar detta projekt tre olika delarbeten med rubrikerna:
"Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion?"
"Vilken är förekomsten av diffusa symptom hos patienter på äldreboenden?"
"Vilket är sambandet mellan bakteriefynd och manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor när patienter på äldreboenden undersöks?"


Bakgrund

Prevalensen asymptomatisk bakteriuri ökar med stigande ålder. Hos boende på sjukhem kan upp till 60% av patienterna ha mer eller mindre ständigt bakteriuri (1). En del diffusa symptom såsom konfusion eller tilltagande demens (1) men ej feber (2) kan statistiskt kopplas till ökad frekvens bakteriuri. Detta svaga statistiska samband är dock svårt att använda sig av i praktisk klinisk verksamhet. Enbart bakteriuri som sådan utan andra samtidiga symptom behöver ej behandlas (3, 4, 5).

Närvaron av bakteriuri hos äldre utan symptom försvårar således diagnostiken när man vill veta om ett nytt symptom orsakas av urinvägsinfektion (5). Detta är ett speciellt stort problem vid symptom som kan orsakas av många andra orsaker än urinvägsinfektion, exempelvis konfusion, ökad trötthet eller tilltagande demenssymptom. På sjukhem leder detta ofta till antibiotikakurer vars värde är tveksamt (5).

Idag saknas forskning som kunnat klarlägga sambanden mellan urinvägsinfektion och diffusa symptom hos boende på sjukhem. Att tydligare kunna visa om det finns något symptom eller speciell kombination av symptom där en urinodling faktiskt kan ange en tänkbar orsak till besvären vore av stort värde. Den nya statistiska metoden EPV (6) ger en möjlighet att göra detta.

Vid handläggningen av ovanstående frågeställningar uppkommer inledningsvis frågan om det överhuvudtaget finns en förekomst av bakterier i urinen. Som ett första steg används då ofta urinstickor. Tidigare studier ger motsägelsefull information om värdet av urinstickor för att förutsäga utfallet av en urinodling. Vid en studie på inneliggande sjukhuspatienter kom man fram till att urinstickor för vita blodkroppar och nitrit inte lämpar sig för screening av urinvägsinfektioner (7). I en studie baserad på 325 konsekutivt tagna urinprov inom en allmänmedicinsk verksamhet fann man att sensitiviteten och specificiteten för att förutsäga en positiv odling (minst 100 000 bakterier per ml) var 89% och 68% för urinsticka avseende vita blodkroppar, respektive 57% och 96% för urinsticka avseende nitrit (8). Vid en studie av 250 kliniskt misstänkta urinvägsinfektioner fann man att kombinationen av positiv nitrit och samtidigt påvisande av vita blodkroppar i urinen gav det högsta prediktiva värdet (98%) för att förutsäga en positiv urinodling (9). Eftersom tidigare studier ger motsägelsefull information och då de inte specifikt undersökt det klientel som förekommer på ett äldreboende, utifrån frågeställningen om nytillkomna eller ökade diffusa symptom, vore det värdefullt att bättre veta vilken nyttan man kan ha av urinstickor på denna patientgrupp. Det vore också värdefullt att veta om maskinellt avlästa urinstickor på detta klientel bättre korrelerar till bakterieförekomst jämfört med manuellt avlästa stickor. På denna patientgrupp har man tidigare inte undersökt om maskinellt avlästa urinstickor är bättre än manuellt avlästa.

Syfte

Syftet med denna studie är att närmare studera sambandet mellan fynd av bakterier i urinen och nytillkommen eller ökad oro, trötthet, förvirring/oklarhet, personlighetsförändring, agitation/ilska, personlighetsförändring samt även symptomen miktionssveda, täta urinträngningar samt feber över 38,5 grader. Vilken är förekomsten av ovanstående symptom respektive symptomkombinationer? Samvarierar utfallet av manuellt respektive maskinellt avlästa urinstickor då patienter på äldreboenden undersöks?

Metod: Urval

På äldreboenden i Borås-, Bollebygd-, Vårgårda- och Alingsås Kommun har kastat urinprov (efter samtycke) tagits vid ett tillfälle på samtliga inneliggande patienter där detta var praktiskt möjligt. Urinprov har ej tagits från kateterbärare.

Metod: Datainsamling

Efter godkännande av forskningsetikkommittén startades datainsamlingen enligt ovanstående urval. Under två på varandra följande tvåveckorsperioder med start 2003-02-24 togs urinprov på totalt 652 patienter på äldreboenden. Urinprovet analyserades med manuellt respektive maskinellt avläst urinsticka på plats på respektive äldreboende. Därefter utfördes urinodling på mikrobiologen i Borås. I samband med att urinprovet togs har ansvarig sjuksköterska på respektive avdelning fyllt i ett studieprotokoll där han/hon angivit eventuell förekomst av symptomen nytillkommen eller ökad oro, trötthet, förvirring/oklarhet, agitation/ilska, personlighetsförändring, miktionssveda, täta urinträngningar samt feber över 38,5 grader. För samtliga symptom har tidsintervallen upp till en vecka, upp till en månad samt upp till tre månader angivits. Därutöver har förekomst av diabetes samt blåstid fyllts i. Ansvarig sköterska har också fyllt i om patienten vid provtagningstillfället åt antibiotika eller om det under månaden innan provtagningen förekom någon antibiotikabehandling som sedan avslutats.

Metod: Databearbetning

Populationens ålder och kön kommer att beskrivas liksom även hur symptomen fördelar sig beroende på kön. Med hjälp av logistisk regression undersöks om könet spelar någon roll för symptomförekomsten eller ej. Kommer att visa på de vanligaste kombinationerna av symptom. Med hjälp av logistisk regression skall sambandet undersökas mellan tidigare antibiotikabehandling, diabetesförekomst och symptom.

Utfallet av manuell respektive maskinell avläsning av urinstickor kommer att jämföras för att se i hur stor grad de samvarierar. Planerar att beräkna sambandet mellan de maskinellt respektive manuellt avlästa urinstickorna och bakterieförekomst, dvs ett positivt odlingssvar. Detta kommer att analyseras med hjälp av logistisk regression där förekomst av var och en av de respektive bakteriesorter som finns representerade i materialet får vara beroende variabel. Oberoende variabel kommer respektive utfall av urinstickorna att vara liksom även kön och ålder för att kompensera för dessa variabler som annars skulle kunna grumla bilden. Kommer därefter att jämföra om det är de manuellt eller de maskinellt avlästa urinstickorna som har starkast samband med förekomst av bakterier. Planerar att med hjälp av logistisk regression studera om könet respektive diabetes respektive pågående antibiotikabehandling respektive avslutad antibiotikabehandling under den senste månaden har något samband med bakterieförekomst, dvs positivt utfall av urinodlingen.

Med hjälp av logistisk regression kommer sambandet mellan fyndet vid urinsticka och symptom respektive symptomkombinationer att undersökas. Med hjälp av logistisk regression kommer sambandet mellan fyndet vid urinodling och symptom respektive symptomkombinationer att undersökas. Etiologiskt prediktivt värde kommer att analyseras för de symptom/symptomkombinationer som har signifikans på gruppnivå.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Resultaten av studien kan innebära påtagliga förbättringar i omhändertagandet av patienter på äldreboenden som uppvisar nytillkomna diffusa symptom. Förhoppningen är att onödiga urinprov och urinodlingar skall kunna undvikas. Detta skulle spara tid och pengar. Man kan även förvänta sig att studien resulterar i kunskap som gör att man kan undvika onödiga antibiotikabehandlingar. Detta är ju mycket angeläget utifrån problematiken med ökande antibiotikaresistens.

Skulle det visa sig att endera maskinell eller manuell avläsning har bättre sensitivitet respektive specificitet när det gäller att förutsäga förekomst av bakterier på patienter på äldreboenden, så vore detta en viktig kunskap ur praktisk klinisk synpunkt. Visar det sig istället att dessa alternativa analysmetoder är likvärdiga, är detta ju också en viktig information, eftersom det då inte finns någon anledning att på äldreboenden investera i dyra maskinavläsare för urinstickor.


Referenser

1) Nicolle LE, Henderson E, Bjornson J, McIntyre M, Harding GK, MacDonell JA.
The association of bacteriuria with resident characteristics and survival in elderly institutionalized men. Ann Intern Med 1982;248(16):682-6.

2) Orr PH, Nicolle LE, Duckworth H, Brunka J, Kennedy J, Murray D et al. Febrile urinary infection in the institutionalized elderly. Am J Med 1996;100:71-7.

3) Nicolle LE, Bjornson J, Harding GK, MacDonell JA. Bacteriuria in elderly institutionalized men. N Engl J Med 1983;74(4):1420-5.

4) Nicolle LE, Mayhew WJ, Bryan L. Prospective randomized comparison of therapy and no therapy for asymptomatic bacteriuria in institutionalized elderly women. Am J Med 1987;156(1):27-33.

5) Nicolle LE. Urinary infections in the elderly: symptomatic or asymptomatic? International Journal of Antimicrobial Agents 1999;10(2):265-8.

6) Gunnarsson RK, Lanke J. The predictive value of microbiologic diagnostic tests if asymptomatic carriers are present. Stat Med. 2002 Jun 30;21(12):1773-85.

7) Zaman Z, Borremans A, Verhaegen J, Verbist L, Blanckaert N.
Disappointing dipstick screening for urinary tract infection in hospital inpatients.
J Clin Pathol. 1998 Jun;51(6):471-2.

8) Ditchburn RK, Ditchburn JS
A study of microscopical and chemical tests for the rapid diagnosis of urinary tract infections in general practice. Br J Gen Pract. 1990 Oct;40(339):406-8.

9) Hussain R, Chaudhry NA, Anwar MS, Kahn SA, Munir M, Tayyab M.
Evaluation of dipstrips, direct gram stain and pyuria as screening tests for the detection of bacteriuria. J Pak Med Assoc. 1996 Feb;46(2):38-41.

Ekonomisk översikt och äskande

Forskarstöd söks från och med

2006-01-01

Forskarstöd söks för följande antal månader

12

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med

2006-01-01

Forskarstöd beviljas till och med

2006-12-31

Decision

Decision date: 2005-12-06


Orsakas diffusa symptom hos patienter på äldreboenden av urinvägsinfektion? | Application, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/ansokan/5865