Implementeringen av Personcentrerad vård i praktiken (PVP)
Implementeringen av Personcentrerad vård i praktiken (PVP)
Project number : 148111
Created by: Axel Wolf, 2014-05-06
Last revised by: Axel Wolf, 2017-08-21
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Implementation of Person-centred care in practice (PCP

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

En viktig del i den utveckling av personcentrerad vård är innovation och nyttiggörande, för att tillämpa forskningen i den praktiska verksamheten. Ett viktigt led i ett sådant nyttiggörande är också att utvärdera implementeringen av personcentrerad vård. Implementering av innovationer inom sjukvården är en komplex process. Hur väl en förändringsprocess faller ut beror på flera viktiga faktorer, bl.a. innovationens karaktär, kontextuella faktorer både inom och utanför verksamheten, samt kommunikationen inom organisationen (Greenhalgh, Robert, MacFarlane, Bate & Kyriakidou, 2004). Hur komplex en innovation är har därmed betydelse för hur väl den kan implementeras, och så även hur väl organisationen har möjlighet att assimilera och integrera innovationen i vårdarbetet. Stein-Parbury et al. (2012) betonar vikten av att kunskap om implementeringen av personcentrerad vård förmedlas genom formell utbildning, men också genom praktiskt arbete, samt att denna kunskap följs upp kontinuerligt. Stein-Parbury et al. menar också att det är nödvändigt med ett utrymme inom organisationen att kunna arbeta med personcentrerad vård. Personalen måste alltså ha möjlighet att faktiskt utöva den personcentrerade vård som introduceras, för att implementeringen ska bli lyckad. Även kulturen inom organisationen, samt medarbetarnas individuella inställning till förändringen påverkar hur implementeringen faller ut. Carlström och Ekman (2012) menar att en organisation vars kultur präglas av öppenhet, sammanhållning och tillit, lättare kan anpassa sig till ett nytt sätt att arbeta. Carlström och Ekman framhåller därmed betydelsen av organisationens underliggande kultur för förändringsarbetet inom en vårdorganisation. De visar även på ett samband mellan den underliggande kulturen i organisationen och personalens individuella inställning till förändringar på arbetsplatsen.

Det finns därmed ett behov av att utvärdera implementeringen av ett vårdkoncept utifrån flera olika aspekter. Det finns dock relativt lite forskning om utvärdering av implementering av personcentrerad vård utifrån personalens upplevelse av förändringsprocessen.

Syfte:
Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen upplever implementeringen av personcentrerad vård. Målet är att utvärdera vad det finns för möjligheter och hinder i strukturen för att implementera personcentrerad vård som är förankrad både på organisationsnivå och på deltagarnivå. Genom att undersöka i vilken utsträckning personalen bedömer sin vårdavdelning vara personcentrerad, hur personalen upplever kulturen i organisationen, samt bedöma hur personalen reagerar på förändring i organisationen, syftar studien till att utvärdera personalens upplevelse av implementeringen av personcentrerad vård.
Ett annat mål med studien är också att undersöka personalens upplevelse av vad personcentrerad vård är, för att kunna säga något om huruvida personalens konceptuella uppfattningen om personcentrerad vård är förankrat i begreppet personcentrering även på medarbetarnivå. Personcentrerad vård är ett begrepp som kan ha olika innebörd i olika sammanhang, men för att personcentrering ska fungera som ett evidensbaserat vårdarbete är det viktigt med en samsyn på vad personcentrerad vård innebär, både på medarbetarnivå och organisationsnivå.

Metod:

Population
Studien är tänkt att utföras på 5 internmedicinska avdelningar som har infört personcentrerad vård vid ett universitetssjukhus i Sverige. En förstudie är också planerad att utföras på fyra stycken slumpmässigt utvalda personer ur personalgruppen, för att utvärdera enkäternas användbarhet.
Studien är utformad som en enkätstudie, med tre enkäter som utgångspunkt. Dessa tre enkäter kompletteras sedan med tre öppna frågor. Den kvantitativa datainsamlingen är tänkt att utföras genom på de avdelningar där studien är planerad att bedrivas. Enkäterna distribueras till personalen på vårdavdelningarna. De enkäter som är tänka att användas i studien är Person-centered Care Assessment Tool (P-CAT), Organizational Values Questionnaire (OVQ), samt Resistance to Change Scale (RTC).

Enkäterna
P-CAT är en bedömningsskala som bygger på självrapportering, och som utvecklats av Edvardsson, Fetherstonhaugh, Nay & Gibson (2010). Enkäten är anpassad för vårdpersonal, och syftar till att mäta i vilken utsträckning personalen bedömer sin arbetsplats vara personcentrerad. Resultatet tolkas utifrån två subskalor; Extent of personalizing care, samt Amount of organizational and environmental support. Den svenska översättningen av P-CAT består av 13 frågor, och bedöms ha god reliabilitet (Sjögren, Lindkvist, Sandman, Zingmark & Edvardsson, 2012), och enkäten är konstruerad efter personcentrerad vård så som den beskrivs i litteraturen, samt efter konsultation med experter på området (Edvardsson et al., 2010).
OVQ är en enkät utvecklad av Reino, Saame och Vadi (2007), och som är till för att bedöma organisationskulturen på en arbetsplats utifrån två dimensioner; Intern/extern och Flexibilitet/kontroll. De två dimensionerna ingår i en teoretisk modell utvecklad av Quinn och Rohrbaugh (1983). Resultatet kan användas för att förstå hur organisationskulturen påverkar det förändringsarbete som en implementering innebär. Enkäten består av 52 frågor, där personalen får svara på frågor om hur de upplever klimatet på arbetsplatsen. Den finns översatt till svenska och bedöms ha god reliabilitet (Carlström & Ekman, 2012).
RTC är en enkät, utvecklad av Oreg (2003), som avser att bedöma respondentens inställning till förändringar på arbetsplatsen. Den innehåller 17 frågor, och resultatet kan användas för förståelse hur faktorer på medarbetarnivå kan underlätta eller försvåra en implementering, och de förändringar på arbetsplatsen som en sådan innebär.

De tre enkäterna kompletteras med fyra öppna frågor, för att fördjupa förståelsen av personalens upplevelse av implementeringen av personcentrerad vård. Den första frågan lyder ”Vad innebär personcentrerad vård för dig?” och syftar till att låta respondenten med egna ord få beskriva vad personcentrerad vård innebär. Den enskilda medarbetaren får därmed möjlighet att lyfta fram det som denne uppfattar som viktigast. På så sätt hoppas vi få en uppfattning om personalens syn på personcentrerad vård skiljer sig nämnvärt från den syn som organisationen har, och även om det skiljer sig från den teoretiska modellen av personcentrerad vård. Den andra frågan lyder ”Vilka förutsättningar finns det för dig att arbeta med personcentrerad vård?”, och syftar till att ge respondenten möjlighet att berätta om sin uppfattning om vad det finns för möjligheter eller hinder för att kunna arbeta med personcentrerad vård. Förhoppningen här är att kunna fånga upp om det finns både möjligheter och hinder som är subtila nog att inte få utrymme någon annanstans. Den tredje frågan är formulerad som ”Hur har du upplevt omställningen till personcentrerad vård på din avdelning?”. Respondenten får här möjlighet att med egna ord utvärdera hur denne upplevt implementeringsarbetet på arbetsplatsen, och få utrymme att uttrycka vad som fungerat bra respektive inte bra. Den fjärde frågan lyder ”Hur ser du på din egen roll i förändringsarbetet med att arbeta med personcentrerad vård?”. Syftet är att respondenten här får beskriva en personlig upplevelse av sin egen roll på arbetsplatsen och i implementeringen.

Distribution
Efter att studien godkänts av verksamhetschefen kommer vårdenhetschefen och sessionschefen kontaktas för att distribuera enkäterna till personalen via en webenkät. Ansvariga för studien kommer i förväg att informera personalen på ett morgonmöte om studiens syfte och genomförande, samt möjligheten att avbryta ett eventuellt deltagande. Enkäten skickas tillsammans med ett informationsbrev. Informationsbrevet kommer innehålla en beskrivning av studiens syfte och genomförande, information om hantering av materialet, samt betona frivilligheten och möjligheten att avbryta studien. Om respondenten inte har skickat in enkäten efter 3 veckor, skickas en påminnelse ut. Om enkäten ej har besvarats inom 7 veckor , lämnas en pappersenkät i medarbetarens postfack tillsammans med en frankerat kuvert. De insamlade uppgifterna kommer enbart användas i forskningssyfte.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

-

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Patient-Centered Care
Design of patient care wherein institutional resources and personnel are organized around patients rather than around specialized departments. (From Hospitals 1993 Feb 5;67(3):14)
Management Service Organizations
Voluntarily-formed groups of healthcare professionals who join for common management services and other benefits such as collective bargaining agreements with reimbursement agents. The physical assets of a practice are controlled by the MSO which also provides billing, collections, and similar services. The practitioner retains control of patient records and management of patient care.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för vårdvetenskap och hälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05 (0 %)

Coworker

Kerstin Ulin
Universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra
Eric Carlström
Professor, Sektion reproduktiv och perinatal hälsa, vårdpedagogik och radiografi

Finansiering

Grants

gpcc
0 SEK
Axel Wolf

, Enkätundersökning: Föreberedelse, distribution samt insamling av enkätdata, samt analys för vetenskaplig publikation

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2014-03-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2014-12-31

Länk till webbplats / webbsida

www.gpcc.gu.se

Detaljerad projektbeskrivning

Referenser

Referenslista:
Carlström, E. D., & Ekman, I. (2012). Organisational culture and change: implementing person-centred care. Journal of Health Organization and Management, 26, 175-191.
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., Nay, R., & Gibson, S. (2010). Development and initial testing of the person-centered care assessment tool (P-CAT). International Psychogeriatrics, 22, 101-108.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Stilbrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10, 248-251.
Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L. E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger M., & Swedberg, K. (2011). Effects of person-centered care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. European Heart Journal, 32, 2395-2404.
Greenhalgh, T., Robert, G., MacFarlane, F., Bate, P., & Kyriakidou, O. (2004). Diffusion of innovations in service organizations: Systematic review and recommendations. Milbank Quarterly, 82, 581-629.
Mead, N., & Bower, P. (2000). Patient-centredness: A conceptual framework and review of the empirical literature. Social Science & Medicine, 51(7), 1087-1110.
Olsson, L. E., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (2009). A costeffectiveness study of a patient-centered integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing, 65, 1626-1635.
Oreg, S. (2003). Resistance to change: developing an individual differences measure. Journal of Applied Psychology, 88, 680-693.
Quinn, R. E., & Rohrbaugh, J. (1983). A spatial mode of effectiveness criteria: towards a
competing values approach to organisational analysis. Management Science, 29,
363-377.
Reino, A., Saame, I., & Vadi, M. (2011). Organizational culture based on the example of an Estonian hospital. Journal of Health Organization and Management, 25, 526-548.
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2012). Psychometric evaluation of the swedish version of the person-centered care assessment tool (P-CAT). International Psychogeriatrics, 24, 406-415.
Stein-Parbury, J., Chenoweth, L., Jeon, Y. H., Brodaty, H., Haas, M., & Norman, R. (2012). Implementing person-centered care in residential dementia care. Clinical Gerontologist: The Journal of Aging and Mental Health, 35(5), 404-424.

Implementeringen av Personcentrerad vård i praktiken (PVP), from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/148111