Rörelsekvalité vid autism ur ett fysioterapeutiskt perspektiv
Rörelsekvalité vid autism ur ett fysioterapeutiskt perspektiv
Project number : 228411
Created by: Ingrid Bertilsson, 2017-06-14
Last revised by: Ingrid Bertilsson, 2019-03-21
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Movement quality in autism from a physiotherapeutic perspective

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Introduktion

Rörelsekvalité är ett begrepp som beskriver hur rörelser utförs i rymd, tid och mängd av energi. När kvalitén är god, upplevs rörelsen som otvungen och ger en känsla av frihet, fysiskt och mentalt. Rörelsekvalité står i stark interaktion med den kännedom man har om sin egen kropp.

När personer med autism växer upp skiljer sig deras utveckling från typiskt utvecklade jämnåriga. De kan ha svårt att förstå att andra människor har egna tankar och känslor, så kallad theory of mind och att förstå sina egna känslor och inre tillstånd. De kan ha brist på central koherens, dvs att kunna foga samman detaljer till helheter . De kan också reagera avvikande inför dofter, smaker, ljud eller material som bärs på kroppen, ha sämre motorisk skicklighet. Vid autism är förmågan till sambearbetning av olika sinnesintryck ofta bristande vilket gör det svårt att tolka det man varseblir. På det sättet kan sammanhang och innebörd bli mindre begripligt och meningsfyllt. 

Då barn med autism uppvisar sämre kroppskännedom och rörelsekvalité än barn med typisk utveckling, kan det vara troligt att erfarenheter från kropp och rörelse blir reducerade genom uppväxttiden. Det kan påverka den fysiska och psykiska hälsan, vilket ses vid autism. Få studier om egenupplevda berättelser gällande kropp och rörelse när man har autism finns. En studie undersökte hur två unga vuxna med autism beskriver hur rörelsekvalité påverkar deras mående och möjligheter att upprätthålla dagliga aktiviteter och delaktighet. Studien, baserad på deltagarnas egna berättelser, beskriver hur manifesta stereotypa rörelsemönster upplevdes störande av omgivningen. Uppmärksamheten det krävde av individen att försöka bemästra sina stereotypier för att anses ”normal” resulterade i ökad mental energiåtgång då man ständigt vaktade sitt eget agerande, vilket kunde skapa ångest.

I en ännu opublicerad studie av sökanden (Bertilsson, Göteborgs Universitet, 2015) undersöktes 11 unga vuxna (16-22år) med kroppskännedomsinstrumentet Body Awareness Scale Movement Quality and Experiences, (BAS MQ-E) och det motoriska testet Bruininks Oseretskys test ver. 2 (BOT2), samt intervjuades sedan om upplevelser av kropp och rörelse. Preliminära resultat visade att unga vuxna med autism upplevde ett flertal problem med kropp och rörelse, såsom att vara i kontroll över sin kropp. Deltagarna beskrev ofta att de hade svårigheter med koordinationen, medan de hade svårare att sätta ord på problem med sin balans. Några kunde beskriva att de trodde på möjlighet till allmän utveckling via upplevelse av kroppsliga aktiviteter. Ju fler positiva känslor som beskrevs från kroppen, desto fler strategier för att hantera vardagen beskrevs. De fysioterapeutiska bedömningarna visade på deltagarnas upplevelser, där de två instrumenten delvis kompletterade varandra.

Syfte

Det saknas djupare kunskap om hur rörelsekvalité ter sig vid autism. För att medverka till att skapa denna kunskap syftar denna studie till att ta del av fysioterapeuters, erfarna av autism och kroppskännedom, levda erfarenheter av fenomenet rörelsekvalité vid autism.

Metod

Giorgis deskriptiva fenomenologiska metod

De individuella inervjuerna täcker temana: generell rörelsekvalite, rörelsekvalite vid ausitim och eventuella likheter och skillnader inom målgruppen. Uppföljande frågor för fördjupade svar används frikostigt för att de intervjuade fysioterapeuterna skall kunna ge så rik information om fenomenet rörelsekvalité vid autism som möjligt.

Datainsamling

Den sökande (IB) genomför intervjuerna. De spelas in och skrivs ned ordagrant. Efter transkription återsänds den till den aktuelle intervjuade för möjlighet till komplettering eller justering.

Dataanalys

Intervjutexterna analyseras med beskrivande fenomenologisk metod. Denna syftar till att nå en djupare förståelse och innebörd av begreppet rörelsekvalité vid autism genom att beskriva vad fysioterapeuternas berättelser ger.

Klinisk relevans

Ofta beskrivs kropp och rörelse hos personer med autism som ett problem. Men det utelämnar att det också finns möjligheter och resurser i kroppen för att finna strategier för fungerande i vardagen. Ett steg mot att bygga dessa interventioner är att ta del av professionellas syn på rörelsekvalité vid autism för att förstå vilka behov som kan finnas.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Introduktion

Rörelsekvalité är ett begrepp som beskriver hur rörelser utförs i rymd, tid och mängd av energi. När kvalitén är god, upplevs rörelsen som otvungen och ger en känsla av frihet, fysiskt och mentalt (Skjaerven, Gard, & Kristoffersen, 2003). Rörelsekvalité och kroppskännedom är beroende av varandra. Kroppskännedom är förmågan att vara medvetet närvarande och tolka signaler från den egna kroppen (Hedlund, 2014). En fysioterapeutisk behandlingsmetod som beskriver hur rörelsekvalité och kroppskännedom interagerar på ett djupare plan är Basal Kroppskännedom (BK) (Gyllensten, Hansson, & Ekdahl, 2003).

Syftet med BK är att höja den fysiska och psykiska medvetenheten genom att stärka samspelet mellan sinnesintryck och motorik och få kunskap om rörelsemönster och vanor som inte är funktionella. Interventionen BK fokuserar på hållning och kroppens rörelser (Gyllensten A. L., 2012). En förutsättning för rörelse är biomekaniska, neuromuskulär och fysiologiska faktorer. Människans förmåga att uppfatta, ta hand om, kontrollera och använda kroppen på ett funktionellt sätt påverkar rörelsernas kvalité och uttryck (Shumway-Cook & Woollacott, 2012). Enligt teorin bakom BK är   rörelsekvalité och kroppskännedom båda viktiga förmågor för att utveckla sitt kroppsjag (Gyllensten A. L., 2012).

För att skilja mellan sig själv och andra krävs förmåga att kunna samla och medvetandegöra sinnesintryck via kroppen (Hedlund, 2014). För att förstå intrycken och världen omkring oss behöver de olika sinnesintrycken kunna integreras med varandra till en information med djupare mening, skapandet av perceptuell koherens. Den perceptuella koherensen är grund för kännedom om den egna kroppen och rörelsekvalité. Kroppskännedomen ökar med mer erfarenhet av rörelse (Hedlund, 2014). Detta grundar för kroppsjaget, den subjektiva (”jag som min kropp”) och objektiva (”jag i min kropp”) identitet vi använder oss av för att möta och förstå världen (Gyllensten A. L., 2012). Kroppsjaget kommer till expressivt uttryck genom grad av rörelsekvalité och kan som sådan observeras.

När personer med autism växer upp skiljer sig deras utveckling från typiskt utvecklade jämnåriga (Billstedt, Gillberg, & Gillberg, 2007). De kan ha svårt att förstå att andra människor har egna tankar och känslor, så kallad theory of mind (Biguet, Keskinen-Rosenqvist, & Levy Berg, 2012) och att förstå sina egna känslor och inre tillstånd (Rizzolatti & Fabbri-Destro, 2010). De kan ha brist på central koherens, att kunna foga samman detaljer till helheter (Frith & Happé, 1994). De kan också reagera avvikande inför dofter, smaker, ljud eller material som bärs på kroppen (Bhat, Landa, & Galloway, 2011), ha svårt att imitera andra (Lai, Lombardo, & Baron-Cohen, 2014), ha mindre flexibilitet för att nå rörelsemål (Wild, Poliakoff, Jerrison, & Gowen, 2012), ha sämre motorisk skicklighet (Kopp, Beckung, & Gillberg, 2010) och/eller sensomotorisk funktion (Whyatt & Craig, 2013). Vid autism är förmågan till multisensorisk integrering ofta bristande vilket gör det svårt att tolka det man varseblir. På det sättet kan sammanhang och innebörd bli mindre begripligt och meningsfyllt (Bhat, Landa, & Galloway, 2011). Detta kan leda till förändringar i kroppsjaget (Gyllensten A. L., 2012).

Då barn med autism uppvisar sämre kroppskännedom (Simons, Leitschuh, Raymaekers, & Vandenbussche, 2011) och rörelsekvalité (Einspieler, o.a., 2014) än barn med typisk utveckling, kan det vara troligt att erfarenheter från kropp och rörelse blir reducerade genom uppväxttiden. Det kan påverka den fysiska och psykiska hälsan, vilket ses vid autism (Folkhälsoinstitutet, 2011:08). En studie undersökte hur två unga vuxna med autism beskriver hur rörelsekvalité påverkar deras mående och möjligheter att upprätthålla dagliga aktiviteter och delaktighet  (Cesaroni & Garber, 1991). Studien, baserad på deltagarnas egna berättelser, beskriver hur manifesta stereotypa rörelsemönster upplevs störande av omgivningen. Uppmärksamheten det krävde av individen att försöka bemästra sina stereotypier för att anses ”normal” resulterade i ökad mental energiåtgång då man ständigt vaktade sitt eget agerande, vilket kunde skapa ångest (Cesaroni & Garber, 1991).

I en ännu opublicerad studie av sökanden (Bertilsson, Göteborgs Universitet, 2015) undersöktes 11 unga vuxna (16-22år) med kroppskännedomsinstrumentet Body Awareness Scale Movement Quality and Experiences, (BAS MQ-E) och det motoriska testet Bruininks Oseretskys test ver. 2 (BOT2) samt intervjuades sedan om upplevelser av kropp och rörelse. Preliminära resultat visade att unga vuxna med autism upplevde ett flertal problem med kropp och rörelse, såsom att vara i kontroll över sin kropp. Deltagarna beskrev ofta att de hade svårigheter med koordinationen, medan de hade svårare att sätta ord på problem med sin balans. Några kunde beskriva att de trodde på möjlighet till allmän utveckling via upplevelse av kroppsliga aktiviteter. Ju fler positiva känslor som beskrevs från kroppen, desto fler strategier för att hantera vardagen beskrevs. De fysioterapeutiska bedömningarna visade på deltagarnas upplevelser, där de två instrumenten delvis kompletterade varandra.

Syfte

Det saknas djupare kunskap om hur rörelsekvalité ter sig vid autism. För att medverka till att skapa denna kunskap syftar denna studie till att ta del av fysioterapeuters, erfarna av autism och kroppskännedom, levda erfarenheter av fenomenet rörelsekvalité vid autism.

Metod

Semistrukturerad intervju

En semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor används, exempelvis: vad tänker du på när du hör begreppet rörelsekvalité? Hur definierar du rörelsekvalité? Vilka kriterier finner du viktiga för rörelsekvalité? På vilket sätt är de viktiga? Hur upplever du rörelsekvalité hos personer med autism? På vilket sätt upplever du att aspekter av rörelsekvalité kan skilja sig hos olika personer med autism? Kan du ge exempel på olika typer av rörelsekvalité som du har funnit hos personer med autism? Uppföljande frågor för fördjupade svar används frikostigt.

Datainsamling

Den sökande (IB) genomför intervjuerna. De spelas in och transkriberas ordagrant. Efter transkription återsänds den till den aktuelle intervjuade för möjlighet till komplettering.

Dataanalys

Intervjutexterna analyseras med beskrivande fenomenologisk metod enligt Giorgi (Giorgi & Giorgi, 2003), i syfte att nå en djupare förståelse och innebörd av begreppet rörelsekvalité vid autism.

Klinisk relevans

Ofta beskrivs kropp och rörelse hos personer med autism som ett problem. Men det utelämnar att det också finns möjligheter och resurser i kroppen för att finna strategier för fungerande i vardagen. Ett steg mot att bygga dessa interventioner är att ta del av professionellas syn på rörelsekvalité vid autism för att förstå vilka behov som kan finnas.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Autistic Disorder
A disorder beginning in childhood. It is marked by the presence of markedly abnormal or impaired development in social interaction and communication and a markedly restricted repertoire of activity and interest. Manifestations of the disorder vary greatly depending on the developmental level and chronological age of the individual. (DSM-IV)
Movement
The act, process, or result of passing from one place or position to another. It differs from LOCOMOTION in that locomotion is restricted to the passing of the whole body from one place to another, while movement encompasses both locomotion but also a change of the position of the whole body or any of its parts. Movement may be used with reference to humans, vertebrate and invertebrate animals, and microorganisms. Differentiate also from MOTOR ACTIVITY, movement associated with behavior.
Physical Therapy (Specialty)
The auxiliary health profession which makes use of PHYSICAL THERAPY MODALITIES to prevent, correct, and alleviate movement dysfunction of anatomic or physiologic origin.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Licentiat


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Registrering i andra projektdatabaser

Lund Universitets interna databas för doktorander

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Habilitering & Hälsa workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Catharina Sjödahl Hammarlund
universitetslektor, Med. fak., Inst för hälsa, vård och samhälle
Gunvor Gard
Professor i sjukgymnastik, Med. fak., Inst för hälsa, vård och samhälle, Luleå tekniska universitet

Rörelsekvalité vid autism ur ett fysioterapeutiskt perspektiv, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/228411