Validering av kroppskännedomsinstrumentet BAS MQ till autism
Validering av kroppskännedomsinstrumentet BAS MQ till autism
Project number : 244931
Created by: Ingrid Bertilsson, 2018-03-12
Last revised by: Ingrid Bertilsson, 2019-09-12
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Syfte med studien är att studera om kroppskännedomsbedömning med "Body Awareness Scale Movement Quality and Experiences" korrekt beskriver personers med autism kroppskännedom. Det jämförs dessutom mot egenskattad upplevelse av rörelsekvalité samt upplevd social hälsa, två områden som kroppskännedom är nära förknippade med.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Syfte är att validera BAS MQ-E som konstruktion av kroppsjaget gällande unga vuxna med autism, inkluderat innehållsvalidering, diskriminativ validering samt konvergerande validering (Streiner & Norman, 2008).

Forskningsfrågor är:

Innehållsvalidering: Beter sig BAS MQ-E som ett konstruktionsmått av begreppet kroppsjag när det appliceras till unga vuxna med autism?

Diskriminativ validering: Diskriminerar BAS MQ-E mellan patientgruppen och neurotypiska kontroller? Diskriminerar det mellan subgrupper inom patientgruppen?

Konvergerande validering: Finns det samband mellan BAS MQ-E:s rörelsekvalitéer och självuppfattad rörelseförmåga hos deltagarna? Finns samband mellan BAS MQ-E:s rörelsekvalitéer och uppfattad hälsa/funktionsnedsättning?

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Valideringsstudier (Validation Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Autistic Disorder
A disorder beginning in childhood. It is marked by the presence of markedly abnormal or impaired development in social interaction and communication and a markedly restricted repertoire of activity and interest. Manifestations of the disorder vary greatly depending on the developmental level and chronological age of the individual. (DSM-IV)
Body Image
Individuals' personal concept of their bodies as objects in and bound by space, independently and apart from all other objects.
Validation Studies
Works consisting of research using processes by which the reliability and relevance of a procedure for a specific purpose are established.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Habilitering & Hälsa workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Region Kronoberg - Hälso- och sjukvården - Primärvårds- och rehabcentrum - Habiliteringen workplace verified by Region Kronoberg on 2018-02-27

Supervisor

Catharina Sjödahl Hammarlund
universitetslektor, Med. fak., Inst för hälsa, vård och samhälle
Amanda Lundvik Gyllensten
universitetslektor, Med. fak., Inst för hälsa, vård och samhälle
Gunvor Gard
Professor i sjukgymnastik, Med. fak., Inst för hälsa, vård och samhälle, Luleå tekniska universitet
Arve Opheim
FOU-chef, Sektionen för fysiologi, Habilitering & Hälsa, miscellaneous

Finansiering

Grants

Skaraborgsinstitutet
219 000 SKR
Ingrid Bertilsson

2019, "jag som min kropp och i min kropp": om rörelsekvalité vid autism

Habilitering & Hälsa doktorandstöd
0 SEK (applied sum: 20 SEK)
Ingrid Bertilsson

, Arbetstid

Skaraborgsinstitutet
178 000 SEK (applied sum: 320 000 SEK)
Ingrid Bertilsson

, Arbetstid

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Syfte och forskningsfråga

Syfte är att validera BAS MQ-E som konstruktion av kroppsjaget gällande unga vuxna med autism, inkluderat innehållsvalidering, diskriminativ validering samt konvergerande validering (Streiner & Norman, 2008).

Forskningsfrågor är:

Innehållsvalidering: Beter sig BAS MQ-E som ett konstruktionsmått av begreppet kroppsjag när det appliceras till unga vuxna med autism?

Diskriminativ validering: Diskriminerar BAS MQ-E mellan patientgruppen och neurotypiska kontroller? Diskriminerar det mellan subgrupper inom patientgruppen?

Konvergerande validering: Finns det samband mellan BAS MQ-E:s rörelsekvalitéer och självuppfattad rörelseförmåga hos deltagarna? Finns samband mellan BAS MQ-E:s rörelsekvalitéer och uppfattad hälsa/funktionsnedsättning?

Deltagare

Deltagarna kommer att vara unga vuxna med autism, boende i Västra Götalandsregionen och Kronobergs län. Inklusionskriterier: antagna inom Habiliteringen Västra Götaland eller Kronoberg, har autismdiagnos och är 15 -30 år. Exklusionskriterier: intellektuell funktionsnedsättning, stora kommunikativa svårigheter eller akut hälsokrävande tillstånd. En kontrollgrupp med neurotypiska ålders- och könsmatchade deltagare ska tillfrågas. I detta syfte rekryteras studenter inom gymnasium eller högskola/universitet.

Poweranalys följer riktlinjerna för Raschanalys. För ett konfidensintervall på 95 % där ingen item/uppgifts kalibrering är mer än 1 logit från dess stabila värde, behövs 16-36 deltagare i explorativt syfte. För polytoma skalor rekommenderas minst tio deltagare per skalkategori (Linacre, 2017), i detta fall 50 deltagare. Minst 30 deltagare i varje grupp kommer att inkluderas. 45 möjliga deltagare slumpas fram enligt ovanstående kriterier från journalsystemet i respektive landsting, totalt 90 möjliga. Samtliga som tackar ja deltar. Skulle många tacka nej till deltagande slumpas ytterligare 30 fram per landsting. Vid behov upprepas detta förfarande tills minst 30 deltagare finns i patientgruppen.

Etik

Alla deltagare erhåller verbal och skriftlig information. De får alla avge skriftligt samtycke och studien genomförs enligt Helsingforsdeklarationen. I de fall deltagaren är under 18 år inhämtas samtycke även från vårdnadshavare. En ansökan till Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg görs innan start av studierna 3 och 4.

Metod

Deltagarna undersöks med BAS MQ-E, delarna Rörelsetest och Frågeformulär. För att validera mot tre viktiga komponenter som BK terapi sägs kunna påverka; rörelsekvalité liksom fysisk och psykisk hälsa, får deltagarna själva skatta detta med ett domänspecifikt instrument: Movement Ability Measure (MAM) och ett generiskt instrument: World Health Organization Disability Assessment Schedule 2.0 (WHODAS 2.0). De svenska versionerna av instrumenten används.

Då kroppsjag är en hypotetisk konstruktion, studeras konstruktionsvalidering, inkluderat innehållsvalidering (i vilken utsträckning ett mätinstrument representerar alla facetter av en hypotetisk konstruktion, exempelvis att adekvat beskriva personen), diskriminativ validering (diskriminerande förmåga av mätinstrumentet mellan olika grupper) samt konvergerande validering (hur nära skalan befinner sig till andra variabler som den antas vara relaterad till) (Streiner & Norman, 2008).

BAS MQ-E

Rörelsekvalité undersöks med Body Awareness Scale Movement Quality and Experience (BAS MQ-E) (Gyllensten & Mattsson, 2015). Det innehåller tre delar:

1. Rörelsetest bestående av liggande, sittande, stående och gående övningar (bedömer rörelsekvalité),

2. Frågeformulär om hur personen erfar sin kropp i vardagen (bedömer rörelseupplevelse) och

3. Upplevelsebaserad intervju om upplevelser i kroppen under samtidig rörelse (bedömer rörelseupplevelse) (Gyllensten & Mattsson, 2015).

Både kvalitativa och kvantitativa data erhålls med detta instrument.

Movement Ability Measure (MAM)

Inom fysioterapi beskrivs begreppet rörelse i Movement Continuum Theory (MCT) som en förändring av position. Rörelse sägs uppstå i flera interagerande nivåer från den mikroskopiska till nivån där en person agerar i samhället. Varje nivå influeras av fysiska, sociala, psykologiska och kontextuella faktorer (Allen, 2007). MAM har utvecklats från denna teori för att kunna värdera egenupplevd rörelsekvalité och förmåga.

MAM inbegriper sex dimensioner: flexibilitet, styrka (utvecklad kraft), exakthet, hastighet, anpassningsbarhet samt uthållighet. De skattas av personen på en 6-gradig skala där 1=person som är förlamad eller inte kan röra sig genom egen vilja, 6=förmåga som hos tävlingsinriktade atleter eller personer som utför höga resultat vid fysiskt arbete.

World Health Organization Disability Assessment Schedule 2.0 (WHODAS 2.0)

WHODAS 2.0 (Socialstyrelsen, 2015; WHO, 2007) inkluderas då BK teorin säger att rörelsekvalité relaterar till kroppsfunktion, utförande och aktivitet. Enligt denna teori kan hälsorelaterad livskvalité vara synlig i kvalitén av en människas rörelsemönster (Gyllensten, Ekdahl, & Hansson, 1999).

WHODAS 2.0 är ett generiskt instrument för hälsa och funktionsnedsättning, använt för alla sjukdomar. Det är ett instrument tänkt att producera standardiserade nivåer av funktionsnedsättning och profiler. Det är direkt länkat till nivåer för begrepp i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (WHO, 2007). WHODAS 2.0 täcker sex nivåer av fungerande, inkluderat kognition, rörlighet, omhändertagande av sig själv, samspel, livsaktiviteter och delaktighet. Totalt 36 frågor självskattas i en 5-gradig skala, 0=ingen svårighet till 4=extremt svårt/kan inte.

Datainsamling

Varje deltagare erbjuds ett besök på kliniken där de vanligen erhåller sin habiliteringsvård. Sökanden (IB) och en kollega med terapeutisk kompetens från Kronoberg samlar in data. För studie 3 är BAS MQ-E, de först två delarna (Gyllensten & Mattsson, 2015), MAM och WHODAS 2.0 (Socialstyrelsen, 2015) aktuella. Den tredje delen av BAS MQ-E, Upplevelsebaserad intervju, är relevant för att urskilja vilka deltagare som kan vara aktuella för studie 4. Proceduren planeras bli:

1.) BAS MQ-E, alla tre delar (40 min)

2.) Självskattning MAM (20 min)

3.) Självskattning WHODAS 2.0 (20 min)

Med eventuell paus mellan de olika delarna är den uppskattade tidsåtgången för varje deltagare cirka 90 minuter.

Dataanalys

För data från BAS MQ-E, delar Rörelsetest och Frågeformulär, används Raschanalys, exempelvis med programvaran Winsteps Rasch Software (Winsteps, Australia). För att undersöka hur autismsymptom samvarierar till påverkan på rörelsekvalité används Raschanalysens separationsindex. Subgrupper hos personer med autism, det vill säga diskriminativ validering, kan också undersökas. Item characteristic curves (ICC) undersöker hur väl varje uppgift är distribuerad i urvalet gällande sannolikhet att uppnå/få höga poäng för varje uppgift. ICC kan också undersöka hur mycket av egenskapen som krävs för att få höga poäng (kallat theta). Gällande konvergerande validering kommer sambandet mellan BAS MQ-E och MAM respektive WHODAS 2.0 att undersökas med Spearmans korrelationskoefficient.


Validering av kroppskännedomsinstrumentet BAS MQ till autism, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/244931