Auditiv språkmiljö för vuxna personer med grav bilateral sensorineural hörselnedsättning
Auditiv språkmiljö för vuxna personer med grav bilateral sensorineural hörselnedsättning
Project number : 247221
Created by: Jonas Fogels, 2018-04-20
Last revised by: Jonas Fogels, 2019-09-23
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Language Environment analysis for people with profound sensorineural hearing loss

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Målet med projektet är att samla in och analysera data från vuxna personer med grav hörselnedsättning i syfte att mäta deltagarnas auditiva språkmiljö. Mätningar och analyser kommer att utföras med ett analysverktyg, Language Environment Analysis (LENA™). Projektet syftar även till att undersöka ifall det finns skillnader i deltagarnas auditiva språkmiljö beroende på vilket hjälpmedel som använd. Därefter är målet att undersöka ifall LENA kan appliceras för att mäta förändringar av auditiv språkmiljö före och efter en intervention, t.ex. vid övergång från ett hörhjälpmedel till ett annat. Förhoppningen är att bidra till metodutveckling för att mäta auditiv språkmiljö för vuxna personer med grav hörselnedsättning inom hörselrehabilitering, fördjupad hörselrehabilitering eller inom annan teamverksamhet (t.ex. CI).

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Prevalensen för vuxna personer med grav bilateral sensorineural hörselnedsättning (grav hörselnedsättning) i Sverige är ca 0,2 procent av populationen. Antalet individer är ungefär 10000–15000 personer (Carlsson et al., 2015). Globalt anses antalet personer med grav hörselnedsättning vara 60 miljoner individer (Stevens et al., 2013). Ett av de hjälpmedel som anses ge bäst hjälp för personer med grav hörselnedsättning är cochleaimplantat (Bittencourt et al., 2012). Cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som omvandlar ljud till elektrisk stimulering av hörselnerven, via en elektrod i innerörat. CI möjliggör att personer med grava hörselnedsättningar kan tillgodogöra sig en viss hörselförmåga och därigenom uppfatta tal. Audiologiska förutsättningarna för att som vuxen individ bli erbjuden utredning av unilateralt cochleaimplantat (UCI) är bl.a. mindre än 50 procent taluppfattning vid talaudiometri med fonemiskt balanserade ord i tyst miljö och ett tonmedelvärde på 70 dB HL eller sämre på det sämsta örat (Nationella Medicinska Indikationer, 2011).

Personer med grav hörselnedsättning har oftast använt sig av bilaterala hörapparater till dess att de är aktuella för UCI. Om det kontralaterala örat har kvar funktionell hörsel är det inte ovanligt med en s.k. bimodal anpassning, dvs. CI i ena örat och en hörapparat i det kontralaterala örat (Bouccara et al., 2016).

De vanligaste tekniska interventionerna för vuxna personer med grav hörselnedsättning i Sverige är:

  1. Unilateral hörapparat utan något på kontralaterala örat (31%).
  2. Bilaterala hörapparater (HA/HA) (87%).
  3. Bimodal anpassning (CI/HA), dvs. unilateralt cochleaimplantat och en hörapparat i det kontralaterala örat (???).
  4. Unilateralt cochleaimplantat (UCI), där inget extra hjälpmedel eller implantat på kontralaterala örat förväntas hjälpa patienten (9,5%).
  5. Bilaterala cochleaimplantat (BiCI) (0,5%).

(Turunen-Taheri, Edén, Hellström, & Carlsson, 2019)

Traditionellt sett brukar nyttan med hörhjälpmedel utvärderas med hjälp av frågeformulär och taluppfattningstest i brus eller i tyst miljö. Frågeformulär kan hjälpa vårdgivaren att förstå vilka hörselrelaterade problem patienten upplever som mest besvärliga i vardagen. Taluppfattningstest i brus eller i tyst miljö kan vara ett mått på skillnad i taluppfattning före och efter ett anpassat hjälpmedel. Det finns trots detta en del brister i dessa utvärderingsverktyg (Klein, Wu, Stangl, & Bentler, 2018).

Frågeformulär förlitar sig på patientens upplevelser i dåtid, vilket inte nödvändigtvis behöver stämma överens med hur patienten upplever lyssningssituationer i realtid, s.k. recall bias. Utfallen i frågeformulär kan påverkas av patientens minne, personlighet, förväntningar etc. (Cox, Alexander, & Gray, 1999; Klein et al., 2018). Taluppfattningstest mäter en specifik isolerad situation i en kliniskt laborativ miljö, vilket inte nödvändigtvis speglar den akustiska verklighet patienten upplever utanför kliniken (Ro/nne, Laugesen, Jensen, Hietkamp, & Pedersen, 2013).

Analysverktyget Language Environment Analysis (LENA Pro), kan beskrivas som en stegräknare för ord, och används idag främst för att kartlägga och främja språkstimulering hos barn. På senare år har analysverktyget även börjat appliceras på vuxna individer, i samma syfte (Klein et al., 2018; Li, Vikani, Harris, & Lin, 2014).

LENA-systemet kan fungera som ett mätinstrument för att registrera ljudmiljöer, antal ord som kommuniceras till bäraren av LENA och turtagning av kommunikation i bärarens vardag. Ljudinspelningarna kan spärras så att de inte kan spelas upp i efterhand, däremot sparas data på ljudmiljöerna. LENA har använts främst för barn med hörselnedsättning eller andra kommunikativa funktionsnedsättningar men har på senare hand kommit att valideras även för vuxna individer. Det ger en unik inblick i den vardagliga ljudmiljön som patienter befinner sig i samt möjligheter att mäta skillnader före och efter en intervention (Klein et al., 2018).

Det finns idag möjligheter till att registrera stora mängder data som kan ge bättre förståelse för vilka auditiva språkmiljöer vuxna personer med grav hörselnedsättning exponeras för utanför hörselklinikens väggar. Rekommendation från en tidigare studie är att undersöka korrelation mellan frågeformulär och LENA-variabler (Klein et al., 2018).   

Det finns relativt få studier som använt LENA på vuxna personer som målgrupp. Dessa studier rekommenderar dock LENA som en den av audiologisk rehabilitering för att komplettera redan befintliga utvärderingsinstrument. För att personer ska bli så bra hjälpta som möjligt kan det vara av stort värde att undersöka den auditiva språkmiljön i patientens vardag. På så vis kan hörhjälpmedel anpassas bättre. Det kan även fungera som pedagogiskt verktyg i rehabiliteringen för att få en målbild att mäta mot(Klein et al., 2018; Li et al., 2014). Det finns redan idag dataloggning inbyggt i de flesta hörhjälpmedel men dessa dataloggningar visar endast användningsgraden av hörhjälpmedel i olika ljudmiljöer. Genom dataloggning i hörhjälpmedel finns det indikationer på att personer med CI befinner sig ofta i ljudmiljöer med mycket buller. Studier önskar en djupare analys av detta (Busch, Vanpoucke, & van Wieringen, 2017).

Målet med projektet är att samla in och analysera data från vuxna personer med grav hörselnedsättning i syfte att mäta olika delar av den auditiva språkmiljön som registreras av LENA. Projektet syftar även till att undersöka ifall det finns skillnader av auditiv språkmiljö mellan individer beroende på vilket hjälpmedel som används. Därefter är målet att undersöka ifall LENA kan appliceras för att mäta förändringar av auditiv språkmiljö före och efter en intervention, t.ex. vid övergång från ett hörhjälpmedel till ett annat. Förhoppningen är att bidra till metodutveckling för att mäta auditiv språkmiljö för vuxna personer med grav hörselnedsättning inom hörselrehabilitering, fördjupad hörselrehabilitering eller inom annan teamverksamhet (t.ex. CI).

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Klinisk prövning (Clinical Trial)
checked Kontrollerade kliniska prövningar (Controlled Clinical Trial)
checked Valideringsstudier (Validation Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Cochlear Implants
Electronic hearing devices typically used for patients with normal outer and middle ear function, but defective inner ear function. In the COCHLEA, the hair cells (HAIR CELLS, VESTIBULAR) may be absent or damaged but there are residual nerve fibers. The device electrically stimulates the COCHLEAR NERVE to create sound sensation.
Sensory Aids
Description missing
Electrodes, Implanted
Electric conductors through which an electric current enters or leaves a medium. When inserted, usually surgically, they are referred to as implanted electrodes.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi - Sektionen för hälsa och rehabilitering workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
- enheten för audiologi
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Öron-, näs- och halssjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
- Implantatmottagningen
Regioner - Västra Götalandsregionen - Habilitering & Hälsa workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
- Hörselverksamheten Göteborg

Supervisor

André Sadeghi
Universitetslektor/Docent , Habilitering & Hälsa, Sektionen för hälsa och rehabilitering
Radi Jönsson
Överläkare, Öron-, näs- och halssjukvård
Ulrika Löfkvist
Associate professor, Institutt for spesialpedagogikk

Finansiering

Grants

Amlövs Stiftelse
80 000 SEK
Jonas Fogels, Ulrika Löfquist, André Sadeghi, Radi Jönsson

2019, Unilateralt Cochleaimplantat för vuxna med grav bilateral sensorineural hörselnedsättning

Habilitering & Hälsa
566 400 SEK (BEVILJAS PER åR)
Jonas Fogels, Ulrika Löfquist, André Sadeghi, Radi Jönsson

2018, Unilateralt Cochleaimplantat för vuxna med grav bilateral sensorineural hörselnedsättning

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Delprojekt

                                                                 Delstudie I

Syfte: Validering av LENA-teknologins funktion och reliabilitet av automatisk taltranskribering på svenska språket i jämförelse med manuell taltranskription av logoped. Normdata för jämförelse till senare studier.

Frågeställning: 1. Hur väl matchar LENA att detektera svenskt tal på vuxna personer?

Design: Prospektiv tvärsnittstudie. Valideringsstudie.

Metod: Användaren bär på ljudinspelaren, Digital Language Processor (DLP), under en förutbestämd tid och inspelningarna analyseras sedan i mjukvaruprogrammet, LENA Pro., som bygger på LENA-teknologin ( www.lena.org). Inspelningarna kan låsas så att det inte går att lyssna på inspelningarna, för att möta sekretesskrav. En mindre andel (10 min) kommer dock att valideras (avlyssnas och analyseras, samt jämföras med LENAs automatiska beräkningar). Bakgrundsinformation inklusive frågor om hörselbakgrund, utbildningsnivå etc. Tonaudiometri utförs på första besök för att validera att deltagarna har hörtrösklar inom normalområdet.

Data: Korrelationsanalys mellan ord detekterade av LENA och ord detekterade av logoped. Medelvärde av antal ord används som normdata till delstudier, i följande miljöer

1. Meningsfullt tal: Definieras som tal närmre än 2 meter från DLP. 2. Tal på avstånd: Tal som är längre bort än 2 meter från DLP. 3. Tal från elektronik så som tv, radio, dator, padda.

Deltagare: 30 deltagare med hörtrösklar inom normalområde

Delstudie II

Syfte: Att undersöka auditiva språkmiljöer hos personer med grav hörselnedsättning och i relation till åldersmatchade kontroller med normal hörsel.

Frågeställning: Vilken auditiv språkstimulering har vuxna personer med grav hörselnedsättning i sin vardagsmiljö, och i jämförelse med matchade kontroller med normal hörsel?

Design: Explorativ tvärsnittsstudie.

Metod: Användaren bär på ljudinspelaren, Digital Language Processor (DLP), under en förutbestämd tid och inspelningarna analyseras sedan i mjukvaruprogrammet, LENA Pro., som bygger på LENA-teknologin ( www.lena.org). Inspelningarna kan låsas så att det inte går att lyssna på inspelningarna, för att möta sekretesskrav. En mindre andel (10 min) kommer dock att valideras (avlyssnas och analyseras, samt jämföras med LENAs automatiska beräkningar).

Deltagare: Totalt 60 deltagare.

10 deltagare med CI, 10 deltagare med HA, 10 deltagare med bimodal anpassning ALTERNATIVT: 30 deltagare med CI???

Kontrollgrupp från delstudie I: 30 med normal hörsel.

Data: Frågeformulär: HHIA, Hearing Handicap Inventory for Adults (Weinstein & Ventry, 1982)

SSQ: The Speech, Spatial, and Qualities of Hearing (Gatehouse & Noble, 2004) Bakgrundsinformation inklusive frågor om hörselbakgrund, utbildningsnivå etc.

Medelvärde av antal ord i tyst miljö och bullrig miljö som registreras per inspelning och ljudmiljö:

1. Meningsfullt tal: Definieras som tal närmre än 2 meter från DLP. 2. Tal på avstånd: Tal som är längre bort än 2 meter från DLP. 3. Tal från elektronik så som tv, radio, dator, padda.

Hypotes: Resultaten kommer skilja sig beroende på hörhjälpmedel, ålder och erfarenhet av hörhjälpmedel i gruppen med grav hörselnedsättning. Kontrollgruppen har fler turtagningar och kommunicerar i mer bullriga situationer jämfört med individer med grav hörselnedsättning.

Delstudie III

Frågeställning: Går det att se effektskillnader på auditiv språkmiljö före och efter operation för cochleaimplantat?

Design: Prospektiv, experimentell studie.

Metod: Samtliga deltagare träffar audionom innan operation för cochleaimplantat. Studiedeltagaren instrueras i användningen av ljudinspelaren, Digital Language Processor (DLP). DLP-mätningen sker under en förutbestämd tid och inspelningarna analyseras sedan i mjukvaruprogrammet, LENA Pro., som bygger på LENA-teknologin ( www.lena.org).Ton- och talaudiometri utförs vid första besöket för studien. Efter rehabiliteringsprocessen är över utförs samma talaudiometriska test vid andra besöket för studien.

Intervention: Cochleaimplantat

Data: Medelvärde av antal ord i tyst miljö och bullrig miljö som registreras per inspelning och ljudmiljö:

1. Meningsfullt tal: Definieras som tal närmre än 2 meter från DLP. 2. Tal på avstånd: Tal som är längre bort än 2 meter från DLP. 3. Tal från elektronik så som tv, radio, dator, padda.

Frågeformulär: HHIA, Hearing Handicap Inventory for Adults (Weinstein & Ventry, 1982)

SSQ: The Speech, Spatial, and Qualities of Hearing (Gatehouse & Noble, 2004) Bakgrundsinformation inklusive frågor om hörselbakgrund, utbildningsnivå etc.

Deltagare: Totalt 30 deltagare.

30 deltagare som genomgår vårdprocess för CI på Cochleaimplantat-mottagningen, ÖNH Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hypotes: Efter operation kommer antal ord som detekteras av LENA att öka. Signal-störförhållanden i dessa miljöer kommer att minska i jämförelse med innan operation.

Delstudie IV

Frågeställning: Går det att se effektskillnader på auditiv språkstimulering mellan matchade personer som har ett respektive två CI?

Design: Prospektiv komparativ

Metod: Samtliga deltagare randomiseras till en utav grupperna. Båda grupper träffar audionom och utför ett talaudiometriskt test med brus i ljudfält. Efter testet ska experimentgruppen under 8 veckor använda ett träningsprogram på sin dator. I träningsprogrammet ingår lyssningsövningar som ska utföras ett antal minuter varje dag.  Kontrollgruppen har ingen auditiv träning under perioden. Båda grupper har uppföljningskontakt med audionom varannan vecka via mail eller telefon. Efter 8 veckor träffas audionom och deltagare igen och utför samma test som vid första besöket.

Intervention: Datorbaserat auditivt musikträningsprogram där lyssningsövningar som fokuserar på frekvens, amplitud, tid och komplexitet av ljudsignaler ingår.  

Data: Medelvärde av antal ord i tyst miljö och bullrig miljö som registreras per inspelning och ljudmiljö:

1. Meningsfullt tal: Definieras som tal närmre än 2 meter från DLP. 2. Tal på avstånd: Tal som är längre bort än 2 meter från DLP. 3. Tal från elektronik så som tv, radio, dator, padda.

Frågeformulär: HHIA, Hearing Handicap Inventory for Adults (Weinstein & Ventry, 1982)

SSQ: The Speech, Spatial, and Qualities of Hearing (Gatehouse & Noble, 2004) Bakgrundsinformation inklusive frågor om hörselbakgrund, utbildningsnivå etc.

Deltagare: Totalt 60 deltagare.

Kontrollgrupp: 30 deltagare med UCI som använder LENA vid två tillfällen som matchar avstånd i tid för experimentgruppen.

Experimentgrupp: 30 deltagare som har genomgått vårdprocess för UCI på Cochleaimplantat-mottagningen, ÖNH Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är aktuella för bilaterala cochleaimplantat (BiCI). Dessa använder LENA före och efter implantation av det andra implantatet.

Alternativt delprojekt IV

Delstudie IV

Frågeställning: Går det att se effektskillnader på auditiv språkmiljö i vardagsmiljö och taluppfattningstest med hjälp av auditiv träning?

Design: Randomiserad kontrollerad interventionsstudie, RCT. Prospektiv, experimentell.

Metod: Samtliga deltagare randomiseras till en utav grupperna. Båda grupper träffar audionom och utför ett talaudiometriskt test med brus i ljudfält. Efter testet ska experimentgruppen under 8 veckor använda ett träningsprogram på sin dator. I träningsprogrammet ingår lyssningsövningar som ska utföras ett antal minuter varje dag.  Kontrollgruppen har ingen auditiv träning under perioden. Båda grupper har uppföljningskontakt med audionom varannan vecka via mail eller telefon. Efter 8 veckor träffas audionom och deltagare igen och utför samma test som vid första besöket.

Intervention: Datorbaserat auditivt musikträningsprogram där lyssningsövningar som fokuserar på frekvens, amplitud, tid och komplexitet av ljudsignaler ingår.  

Data: Medelvärde av antal ord i tyst miljö och bullrig miljö som registreras per inspelning och ljudmiljö:

1. Meningsfullt tal: Definieras som tal närmre än 2 meter från DLP. 2. Tal på avstånd: Tal som är längre bort än 2 meter från DLP. 3. Tal från elektronik så som tv, radio, dator, padda.

Frågeformulär: HHIA, Hearing Handicap Inventory for Adults (Weinstein & Ventry, 1982)

SSQ: The Speech, Spatial, and Qualities of Hearing (Gatehouse & Noble, 2004) Bakgrundsinformation inklusive frågor om hörselbakgrund, utbildningsnivå etc.

Deltagare: Totalt 60 deltagare.

10 deltagare med CI, 10 deltagare med HA, 10 deltagare med bimodal anpassning som genomgår ett rehabiliteringsprogram med utökad auditiv träning.

Kontrollgrupp: 30 deltagare från delstudie II.

Förväntade resultat

Det finns flera kunskapsluckor för kliniker som arbetar med vuxna personer med grav hörselnedsättning. Taluppfattningsresultaten har en stor spridning och det är inte alltid klarlagt vad orsaken till detta är. För att bättre ta hand om denna patientgrupp behövs mer evidens som kan vägleda patienten i de många valen av diverse tilläggshjälpmedel. Idag utvärderas dessa patienter med tester som kanske behöver kompletteras med andra tester för att få en bättre förståelse för hur hörselsystemet fungerar för den enskilda patienten. Vi behöver dessutom få en större förståelse för hur de använder sina hjälpmedel till vardags, utanför de kliniska labb-miljöerna. Det förväntas bli vanligare att denna patientgrupp efterfrågar bilaterala cochleaimplantat och för att noggrannare kunna predicera en sådan åtgärd måste vi först få tillräcklig kunskap om hur de hörhjälpmedel som idag är klinisk praxis används och bidrar till förbättrad taluppfattning.

Urval och representativet

Urval: Deltagare kommer att rekryteras genom Kvalitetsregistret för vuxna personer med grav hörselnedsättning.  Delstudie II, III och IV kommer att rekrytera deltagare gemensamt. Friska kontrollpersoner kommer rekryteras. För experimentgruppen gäller nedanstående:

Inklusionskriterier:          Vuxna individer mellan 18-75 år

                                           Användare av hörhjälpmedel minst ett år

                                           Svenska som modersmål

Tonmedelvärde för warbletoner i ljudfält med CI: 25 dBHL eller bättre

Taluppfattningstest i tyst miljö med hjälpmedel: Bättre än 50 procent.

Exklusionskriterier:         Multisensorisk funktionsnedsättning

                                           Tal- och språkstörning

                                           Kognitiv funktionsnedsättning


Auditiv språkmiljö för vuxna personer med grav bilateral sensorineural hörselnedsättning, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/247221