Sekulära trender av Hb värden och järnbrist samt riskfaktorer för järnbrist i 10 kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor undersökta mellan 1968 och 2016.
Sekulära trender av Hb värden och järnbrist samt riskfaktorer för järnbrist i 10 kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor undersökta mellan 1968 och 2016.
Project number : 260091
Created by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2018-12-30
Last revised by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2019-06-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Livssituationen för medelålders kvinnor har ändrat sig inom många viktiga områden jämfört med situationen för kvinnor i slutet av 1960-talet. Förändringar i utbildning och arbetsvillkor liksom kost, motion samt framför allt upplevelse av stress, har tydligt påverkat kvinnors hälsa. Förändringar i menstruation, högre ålder vid första barnet, färre antal barn och senare klimakteriedebut har uppvisats sedan 1968. Hur har dessa förändringar påverkat kvinnors hälsa främst med tanke på eventuell järnbrist?

Syfte

Syftet är att studera sekulära trender av Hb-värden och järnbrist samt riskfaktorer för järnbrist i 10 kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor undersökta mellan 1968 och 2016 i Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg. Genom tillgång till data från alla tidigare undersökningar från 1968 fram till idag kommer vi att kunna studera specifika faktorers (menstruationsdebut, preventivmedelsanvändning, barnafödande, blödningshämmande läkemedel och socioekonomi m.m.) betydelse för kvinnors blodvärden ur ett 50-årigt perspektiv.

Metod

Från 1968 har vi longitudinellt följt flera generationer och kan därför studera sekulära trender inom Hb-värden och järnbrist bland kvinnor. Vi kan studera medelålders kvinnors Hb-värden och järnstatus (med hjälp av TIBC, serumjärn, MVC, Ferritin, p-järn, transferrin, reticulocyter samlat från 1968) i flera generationer och göra jämförelser mellan olika generationer 38- och 50-åriga kvinnor vad gäller riskfaktorer relaterat till lågt blodvärde. Kvinnostudien är unik för att medelålders (och äldre) kvinnor kunnat följas genom livet och att nya generationer 38-och 50-åriga kvinnor successivt inbjudits för att ge möjlighet till att jämföra generationerna och kunna studera sekulära trender.

Förväntat resultat

Det är av största vikt att både finna och studera utvecklingen av kvinnors riskfaktorer för eventuell anemi och järnbrist då stora förändringar framför allt i kost och andra levnadsvillkor skett under det senaste halvseklet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Medelålders kvinnor idag har en helt annan livssituation än kvinnorna i slutet på 1960-talet. Kvinnor idag har högre och längre utbildning, arbetar utanför hemmet i högre utsträckning, föder färre barn än sina tidigare medsystrar samtidigt som upplevelsen av stress har ökat och därmed tydligt påverkat kvinnors hälsa (1). Tidigare menstruationsdebut, högre ålder vid första barnet, färre antal barn och senare klimakteriedebut (det vill säga längre fertil ålder, men samtidigt ökad och längre risktid för utvecklingen av anemi på grund av rikliga mensblödningar) har kunnat visas i Kvinnoundersökningen sedan 1968 (2-5). Förändringar i motion, sömn och kost där många kvinnor har en tendens att äta mindre kött och mer vegetariska alternativ och på så sätt utsätts för risk att inte få i sig tillräckligt med järn (6-8).

Den vanligaste orsaken till lågt Hb är järnbrist. Järnbrist kan i sin tur leda till både fysiska och mentala besvär i form av nedsatt prestation och koncentration (9,10). Utsatta grupper är kvinnor i barnafödande åldrar men även äldre kvinnor kan drabbas. I Sverige är förekomsten av järnbrist hos kvinnor 30-40%. Det är viktigt att fokusera på järnbrist nu när andra riskfaktorer för exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, bland kvinnor har förändrats positivt med lägre blodtryck, lägre lipidnivåer och färre som röker mellan 1968 och 2004 (11).

För att kunna studera Hb-värden och järnbrist (med hjälp av TIBC, serumjärn, MVC, Ferritin, p-järn, transferrin och reticulocyter fråm 1968 fram till idag) kommer vi att använda 10 kohorter av 38 och 50-åriga kvinnor vid fem olika mättillfällen, 1968, 1980, 1992, 2004 och 2016. Det rör sig sammanlagt om cirka 1500 kvinnor. I vår unika populationsstudie av kvinnor finns omfattande baslinjedata i form av blodprover (bland annat Hb och järnstatus) samt uppgifter om menstruationsdebut, preventivmedelsanvändning, andra läkemedel (eventuell blödningshämmande medicin) barnafödande, socioekonomi samt livskvalitet och hälsa.

Syfte

Projektets syfte är att studera och beskriva sekulära trender av Hb-värden och järnbrist i 10 kohorter av 38 och 50-åriga kvinnor mellan 1968 och 2016.

Fem generationer kvinnor har undersökts vid fem mättillfällen (1968, 1980, 1992, 2004, 2016)

Frågeställning / Hypotes

Våra frågeställningar är följande:

Hur har Hb-värdet förändrats över tid med tanke på att vegetariskt ätande blivit vanligare förekommande särskilt bland unga och medelålders kvinnor? Den eventuella järnbristens långsiktiga konsekvenser avseende hälsa och välbefinnande?

Vilka bakgrundsfaktorer kan ha samband med kvinnors Hb och järnvärden (födelsevikt, kost, motion, livsstil, menarche, graviditet, stress, etc.) och eventuella skillnader mellan olika generationer av kvinnor?

Finns eventuella samband mellan lågt Hb och järnbrist samt socioekonomi, stress och olika fysiska och psykiska symtom i flera kohorter vid fem mättillfällen (1968, 1980, 1992, 2004, 2016)?

Att studera Hb och järnbrist (med hjälp av TIBC, serumjärn, MVC, Ferritin, p-järn, transferrin och reticulocyter) bland dagens och gårdagens 38-och 50-åriga kvinnor, med hjälp av data från den senaste hälsoundersökningen och med tillgång till data från 50 år tillbaka, kunna jämföra sekulära trender i hela Kvinnoundersökningen. Att på basis av resultat från kohortjämförelserna prospektivt också kunna studera specifika faktorers betydelse med ett 50-årigt perspektiv. Vår hypotes är att det finns korrelation mellan Hb-värde, järnbrist och de stora förändringar i livsvillkor som de senaste decenniernas samhällsförändringar inneburit för dagens kvinnor.

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning

Cirka 1500 38- och 50-åriga kvinnor som deltagit 1968, 1980, 1992, 2004 och/eller 2016. Vissa har varit med vid två mättillfällen exempelvis de som är födda 1966 var med 2004 som 38-åringar och 2016 som 50-åringar. Hela Kvinnoundersökningen bygger på ett systematiskt urval baserat på kvinnornas födelsedatum för att uppnå representativitet för den 38- och 50 -åriga kvinnliga befolkningen. Vi har använt samma urvalsprincip vid varje uppföljning och även ställt samma frågor, gjort samma undersökningar och tagit samma blodprov. Kvinnoundersökningen är unik i sitt slag. Den startade 1968 och har därefter haft flera uppföljningsundersökningar (8). De senaste 2004-05 och 2016-17 främst riktat sig till yngre kvinnor, 38- och 50-åringar. De kvinnor som eventuellt flyttat från Göteborg mellan undersökningarna har inbjudits till nästa undersökning och även de som flyttat in och haft "rätt" födelsedatum. Vi har haft hög deltagarfrekvens genomgående vid alla undersökningarna. Under de första var det 90%, under de senare 60-70%. De kvinnor som inte kan tillräckligt god svenska finns troligtvis inte representerade då undersökningen består av många frågeformulär som kan vara svåra att besvara vid språksvårigheter. Populationsstudien möjliggör unik kunskap om Hb-värdet och järnbristens effekter på fysisk och mental hälsa samt hälsoutveckling i ett livsloppsperspektiv. Detta är parat med rykande färsk kunskap om aktuell status i en medelålders kvinnlig befolkning, väl representativt för Göteborgs kvinnliga befolkning i och med urvalsmodellen. Att fokusera på Hb-värde och eventuell järnbrist och bakomliggande faktorer är nödvändigt (8). Annars riskeras ökad järnbrist och sämre välbefinnande hos kvinnor.

Metod: Datainsamling

Hälsoundersökningarna omfattar fysisk och psykisk hälsa, inklusive livsstilsparametrar såsom kostdata och fysisk aktivitet, sociala och psykologiska faktorer samt eventuella läkemedel. De omfattar även gynekologiska uppgifter om menarche, graviditet, klimakterium, östrogenanvändning. Läkare genomför kroppsundersökning, tandläkare utför tandstatus inklusive panoramaröntgen. Laboratorietester utförs i form av blodvärde (Hb) och järnbrist (med hjälp av TIBC, serumjärn, MVC, Ferritin, p-järn, transferrin och reticulocyter) och blodkemi (exempelvis blodglukos, lipider, tyreoideaprov), blodtryck, EKG och spirometri. Serum – och blodprov sparas i biobank för möjlighet till senare analyser. Studien har tillgång till databank inklusive labprover från alla tidigare uppföljningar av 38- och 50-åriga kvinnor i Kvinnoundersökningen och analyserna kan därför omfatta alla 1500 kvinnorna.

Metod: Databearbetning

De data som erhålls sammanställs, kodas och matas in i databasen. Därefter analyseras medelvärden på gruppnivå och jämförs med tidigare generationers. Eventuella samband mellan skilda faktorer och Hb-värden, järnbrist (med hjälp av TIBC, serumjärn, MVC, Ferritin, p-järn, transferrin och reticulocyter) studeras med hjälp av regressionsanalyser och vid longitudinella analyser med Cox multipla regressionsmodell med både basdata och uppdaterade effekter av kovariata.

Förväntat resultat / Betydelse / Originalitet

Vår hypotes är att Hb-värdet har sjunkit och att järnbristen har ökat, hos medelålders kvinnor till följd av kvinnors förändrade kostvanor och i övrigt ändrade livsvillkor.
Projektet förväntas ge upphov till ökad kunskap inom kvinnors blod- och järnvärden med dess risker i form av fysiska och mentala besvär såsom nedsatt prestation och koncentration.

Studien är både hälso-och sjukdomsinriktad, eftersom den omfattar både friska och sjuka personer. Det kliniska problemområdet omfattar många olika symtom som tydligast kan definieras inom området prevention av järnbrist. Inom detta kliniska problemområde omfattar studien alla steg från analys och bearbetning av data inklusive jämförelse av sekulära trender i 10 kohorter vid vid fem mättillfällen (1968, 1980, 1992, 2004, 2016). Med hjälp av resultaten från tidigare Kvinnoundersökningar kan vi också studera specifika faktorers betydelse med ett nästan 50-årigt perspektiv.

Det saknas fortfarande kunskaper om kvinnors hälsa varför studien är speciellt viktig både ur ett strikt forskningsperspektiv och ur ett jämställdhetsperspektiv. Kunskaperna kommer att kunna appliceras i klinisk praxis med viss latens, eftersom funna faktorer måste testas i randomiserade kontrollerade studier för att utröna orsakssamband. Populationsstudier möjliggör unik kunskap om järnbristens effekter på fysisk och mental hälsa och hälsoutveckling i ett livsloppsperspektiv. Detta är parat med rykande färsk kunskap om aktuell status i yngre och medelålders kvinnliga befolkningar. Projektet ger möjlighet för extensiv och evidensbaserad planering av populationsinriktade åtgärder för bättre fysisk och mental hälsa för kommande kvinnliga generationer. Att fokusera på järn och öka matens biotillgänglighet av järn nödvändigt. Annars riskeras ökad järnbrist och sämre välbefinnande hos kvinnor.

Referenser

  1. Hange D, Mehlig K, Lissner L, Guo X, Bengtsson C, Skoog I, Björkelund C. Perceived mental stress in women associated with psychosomatic symptoms, but not mortality: observations from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. Int J Gen Med. 2013;6:307-315.
  2. Rödström K, Bengtsson C, Milsom I, Lissner L, Sundh V, Björkelund C. Evidence for a secular trend in menopausal age: a population study of women in Gothenburg. Menopause. 2003;10:538-43.
  3. Rybo E, Bengtsson C,Hallberg L. Iron status of 38-year-old women in Gothenburg, Sweden. Scandinavian journal of haematology Supplementum 1985;43:41-56.
  4. Rowshan Ravan A, Bengtsson C, Lissner L, Lapidus L, Björkelund C. Thirty-six-year secular trends in sleep duration and sleep satisfaction, and associations with mental stress and socioeconomic factors-results of the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. J Sleep Res. 2010;19:496-503.
  5. Lissner L, Sjöberg A, Schutze M, Lapidus L, Hulthén L, Björkelund C. Diet,obesityand obesogenic trends in two generations of Swedish women. Eur J Nutr 2008;47:424-31.
  6. Sjöberg A, Hulthén L. Comparison of food habits, iron intake and iron status in adolescents before and after the withdrawal of the general iron fortification in Sweden. Eur J Clin Nutr. 2015;69:494-500.
  7. FAO/WHO. Requirements of vitaminA, iron, flate and vitamin B12. Food and Nutrition series 23. Rome: FAO; 1988.
  8. Hallberg L, Hulthen L. Prediction of dietary iron absorption:an algorithm for calculating. absorption and bioavailability of dietary iron. Am J Clin Nutr 2000;71:1147-60.
  9. Mc Clung JP, Murray-Kolb LE. Iron nutrition and premenopausal women:effects of poor iron status on physical and neuropsychological performance. Annual review of nutrition 2013;33:271-88. Sweden. Eur J Clin Nutr 2015;Adv Publ:1-7.
  10. Rossander-Hulthén L.Prevalence of iron deficiency in adolescents. London: John Libbey & Company Ltd; 1996.
  11. Björkelund C, Andersson-Hange D, Andersson K, Bengtsson C, Blomstrand A, Bondyr-Carlsson D, Eiben G, Rödström K, Sjöberg A, Sundh V, Weman L, Zylberstein D, Hakeberg M, Lissner L. Secular trends in cardiovascular risk factors with a 36-year perspective: observations from 38- and 50-year-olds in the Population Study of Women in Gothenburg. Scandinavian journal of primary health care 2008:26:140-146.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)
checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)
checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Women
Human adult females as cultural, psychological, sociological, political, and economic entities.
Population Characteristics
Qualities and characterization of various types of populations within a social or geographic group, with emphasis on demography, health status, and socioeconomic factors.
Signs and Symptoms
Clinical manifestations that can be either objective when observed by a physician, or subjective when perceived by the patient.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Master


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Enheten för Allmänmedicin workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Kirsten Mehlig
Statistiker, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Agneta Sjöberg
Professor i näringslära, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Rebecca Runevad
Anna-Karin Halldin
NU-sjukvården NÄL

Sekulära trender av Hb värden och järnbrist samt riskfaktorer för järnbrist i 10 kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor undersökta mellan 1968 och 2016., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/260091